Ur min synvinkel upplever jag att den diskussion om samarbetet med OAJ som förts i samband med det stundande ordförandevalet har blivit oproportionerligt stor i förhållande till den verklighet jag som ordförande jobbat i. Jag har försökt förtydliga saker under våren och valde senast att inte gå in i debatten med devisen häll inte mera bensin i en brasa som du vill släcka.
Överraskad är jag över den omfattande debatten kring OAJ som förts nu, även med tanke på att vi inte förde denna debatt i samband med ordförandevalet 2014. Då hade vi båda som kandiderade en solid bakgrund och erfarenhet av att jobba med politiker inom OAJ, vilket åtminstone för mig innebar att det inte fanns någon orsak att sätta krut på OAJ-samarbetet eller föra fram det som en valfråga.
Jag upplever att vi fått in ett stänk av populism i debatten, där vi nu målat upp hotbilder som åtminstone inte fram till slutet av mars 2020 fanns enligt mig. Upprepar samtidigt det jag sagt och skrivit tidigare, vi har ett förtroendefullt och respektfullt samarbete med OAJ. Detta bevisas av det inlägg OAJ:s första vice ordförande Petri Kääriäinen skrev.
Då jag skriver detta kommer jag att tänka på min erfarenhet som fotbollsspelare i Ekenäs IF i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Där fanns ett troget gäng EIF:are som hade ett stort hjärta för fotboll och för klubben som satt på Ladugårdsgatans sida. Ett härligt gäng som kom med otaliga goda råd under matcherna över hur vi borde spela. Vi lyssnade men det blev sällan som de sa, vi utgick från de planer tränaren hade för hur vi skulle spela.
Nu då jag stiger tillbaka kommer jag att bli som dem som såg på fotboll, men min uppgift blir att vara tyst och visa tillit till dem som är på planen. De har också ett brinnande hjärta för förbundet och har säkert tillräcklig kännedom om historian för att utgående från det arbeta i nuet och med höjd blick ser framåt mot framtiden. Vi ska hålla debatten saklig och värdesätta det arbete som görs för förbundet på olika nivåer.
Tack Pia för det du skriver i slutet av i din insändare!
Christer Holmlund
