Stillasittandet är en av de största utmaningarna vi står inför i hela västvärlden. De flesta av oss sitter för mycket och har svårt att lyckas tränga in vardagsmotion på schemat. Den låga fysiska aktiviteten kan till och med kallas en tickande bomb.
Speciellt oroväckande är stillasittandet bland de yngre generationerna. Det påverkar både välmående i skolvardagen och förmågan att fungera – nu eller i framtiden – i arbetslivet.
I regeringsprogrammet finns flertalet satsningar för att öka rörligheten vilket verkligen behövs. Satsningarna är viktiga både för den enskilda individens välmående men har också en ekonomisk aspekt. UKK-institutet, som specialiserat sig på hälsoeffekter och fysisk aktivitet, har räknat ut att orörligheten kostar Finland minst 3 miljarder euro per år.
Stillasittandet har för sin del ett samband med en ökad skärmtid. Barn har möjlighet att underhålla sig själva genom att bara sitta stilla vilket tidigare inte var möjligt. Även mobiltelefoner är något som rikligt förekommit i den allmänna debatten.
Det är klart att både barn och vuxna kan fokusera betydligt bättre ifall man inte ständigt störs av en mobil. Enligt en enkät som Finlands svenska lärarförbund (FSL) gjort framkommer det att 64 procent av de finlandssvenska lärarna i grundskolan och på andra stadiet vill se tydligare lagstiftning i fråga om mobiler i skolan.
Även samhället i stort är oroliga över barn och ungas ständigt ökade användning av mobiler. I skolan ska fokus ligga på att lära sig och på koncentration och även detta hänger ihop med mobilerna. Deras användning behöver begränsas och detta tar regeringen på allvar. Det är viktigt att lagberedningen sker i tätt samarbete med skolvärlden.
Det ekonomiska läget till trots satsar regeringen på skolan. Lärare ska få fokusera på det de är utbildade att göra – att undervisa. I slutet av perioden ska det satsas 200 miljoner euro extra för att stärka den grundläggande utbildningen. I första hand riktas denna summa till att stärka stödundervisningen (uppdatering av 3-stegsstödet) men även på att öka minimiantalet på årsveckotimmar med 2–3 så att lärarna bättre ska kunna fokusera på baskunskaperna – läsa, skriva och räkna. I debatten hörs ofta att statsandelarna minskar. Ja, det stämmer att indexet på statsandelarna fryses men effekten där är drygt 30 miljoner årligen. Totalt är kommunala statsandelarna 3500 miljoner euro.
Genom regeringens satsningar på både välmående och baskunskaper kan vi skapa bättre framtidstro. Det gynnas vi alla av.
