Det har blivit svårare att nå elevvårdspersonalen samt att överföra information om elevers skolvardag och hälsa. Wilma-plattformen får i dagsläget endast användas begränsat, framhöll lärarföreningarna och yrkade på att FSL skall arbeta för att öka rättigheterna för lärare och rektorer att ge ut elevinformation via Wilma till elevvårdspersonalen.
FSL:s styrelse var inte helt med på noterna utan påminde om att lagstiftningen om hur information delas inte har förändrats i och med välfärdsområdena.
-Det är kommunerna som har gjort sina egna tolkningar. Styrelsen är inte beredd att jobba för utökande rättigheter för lärare och rektorer att ge ut information. Vi efterlyser lite tålamod, sade viceordförande Pamela Leka.
-Jag är inte tålmodig. Det är nu vi skall påverka, det kan vara svårt efteråt. Samarbetet måste bli smidigare. Jag ber att motionen inte förkastas, sade Petra Örn, Åbo lärarförening.
Örn fick flankstöd av Sara Kemetter från Ålands lärarförening. Kemetter är också medlem av OAJ:s fullmäktige.
-Vi måste aktivt lobba nu. Vad ska kommunerna göra och vad ska välfärdsområdena göra? Det handlar om elever som mår dåligt och det är därför vi som lärarkår reagerar. Otydligheten ökar lärarnas arbetsmängd, sade Kemetter.
FSL:s fullmäktige uppfyllde Petra Örns önskan och skickade motionen till utskottsbehandling. Fullmäktige enades om att ”FSL i snabb takt utarbetar information till lärarföreningarna hur de kan och ska påverka i de frågor som förs fram i motionen”. FSL ska också påverka lokalt och regionalt när utbildningsanordnarna formar elevhälsoplaner och på central nivå idka påverkansarbete för att se till att medlemmarnas förutsättningar att sköta sitt arbete är så goda som möjligt.
Elevvården var också för övrigt på mötesagendan. I en annan motion yrkade Väståbolands lärarförening och Åbo lärarförening på att FSL arbetar för att skolorna får en kontaktperson inom välfärdsområdena vilken skolorna direkt kan vända sig till i elevvårdsfrågor samt att man jobbar för att trygga elevvårdens resurser.
Klarare direktiv för temadagar
Raseborgs lärarförening lyfte i en motion fram behovet av tydliga riktlinjer för ersättningar vid temadagar.
-Hur ska man göra då lärare som har gått ner i arbetstid för att inte bränna ut sig förväntas jobba 100 procent med andra aktiviteter, så som temadagar? ville Patrik Bengfolks veta.
-Utbildningsanordnaren ska göra upp en läsårsplan där man bland annat bör uppge om man arrangerar temadagar. Jobbar man deltid så deltar man i proportion i till exempel samplaneringen. Enligt FSL gäller samma tolkning för temadagar, sade förbundssekreterare Pocke Wikström, och uppmanade att skilja på mångvetenskapliga läroområden och temadagar så som friluftsdagar.
Malin Höglund-Snellman, Jakobstad-Larsmo lärare, efterlyste ändå tydliga direktiv från FSL:s sida. Det är inte alltid så lätt för en enskild lärare att påverka läsårsplanen, menade hon.
-Temadagar får inte bli ett sätt för arbetsgivaren att köpa billig arbetskraft, en enkel utväg, sade Höglund-Snellman.
-Närmare information på www.fsl.fi finns på min to do-lista, försäkrade ombudsman Jens Mattfolk.
Ska rektorn ha högre lön än läraren?
I en annan motion konstaterade Raseborgs lärarförening och huvudförtroendeman Niclas Zweigberg att eftersom rektorerna har ett enormt ansvar bör rektorn alltid landa på en högre slutlön än sina anställda. Lärarföreningen yrkade på att FSL tydligare ska definiera vad som är rätt proportioner mellan personer i lednings- och chefsställning och de underställdas löner.
Jens Mattfolk som föredrog styrelsens svar sade att man har förståelse för dilemmat, men konstaterade att man centralt har valt att inte definiera vad rätt proportioner är. Frågan är om det ens är möjligt.
-Lönen har ofrånkomligen en lokal del. Man kan inte jämföra uppgiftsrelaterad lön med slutlön. I enstaka fall är det fullt möjligt att lärare har högre slutlön, men rektorn har en högre uppgiftsrelaterad lön. Ta till exempel en modersmålslärare med väldigt många övertimmar. Styrelsen anser att FSL inte kan definiera vad de rätta proportionerna är, det bör ske lokalt.
Rektorernas arbetsbild diskuterades ur olika perspektiv. I ett gemensamt initiativ från lärarföreningarna i huvudstadsregionen frågande man vad FSL kan göra för att förbättra rektorernas arbetsförhållanden.
-Vi har problem med attraktionskraften. Kan FSL minska på bördan? frågande huvudförtroendeman Ann-Britt Romar från Kyrkslätt lärarförening.
Martin Ahlskog, medlem av OAJ:s fullmäktige och själv rektor vid Sursik skola höll med om att det varit få sökande till rektorstjänsterna. Ahlskog konstaterade att organisationsgraden bland rektorerna är låg och de därmed är dåligt representerade när förhandlingsmålen görs upp. Samtidigt är rektorerna få till antalet vilket innebär att kostnadseffekten blir liten då man gör förändringar i rektorernas arbetsförhållanden.
-Jag föreslår att FSL gör en värvningskampanj som riktar sig mot rektorerna, sade Ahlskog.
Text och foto: Mattias Fagerholm
