I Svenskfinland har bristen på behöriga lärare inom småbarnspedagogik redan länge varit ett gissel. Men också på den finskspråkiga sidan har frågan under årens lopp utvecklats till ett kroniskt problem.
Ingen ljusning är heller i sikte, snarare ökar behovet av småbarnspedagoger. Enligt regeringens linjedragning skall från och med år 2030 två tredjedelar av personalen inom dagvården vara antingen lärare inom småbarnspedagogik eller socionomer. Och av dessa skall hälften vara lärare inom småbarnspedagogik.
OAJ:s ordförande Katarina Murto anser därför att det skall utbildas fler lärare inom småbarnspedagogik. Hon vill utöka antalet nybörjarplatser från nuvarande 855 till 1400.
– Den mängd vi utbildar nu räcker inte på långa vägar, sade Murto på OAJ:s medieträff inför läsårsstarten.
Enligt OAJ:s beräkningar skulle kostanden för att utöka antalet studieplatser ligga på 2,3 miljoner. Lärarfacket har en förhoppning om att frågan skall lösas under regeringens budgetmangling i månadsskiftet augusti-september.
De svenska studieplatserna fylls inte
På finlandssvenskt håll är ändå knappast lösningen att utöka antalet nybörjarplatser. Varken Åbo Akademi eller Helsingfors universitet lyckas nämligen fylla sina studieplatser. I höst börjar 18 studerande läsa småbarnspedagogik vid HU, men universitetet har 40 studieplatser. Även ÅA har 40 studieplatser och där inleder 25 studerande sina studier i höst. Båda universiteten erbjuder dessutom så kallade flerformsstudier som är avsedda för personer som redan jobbar inom småbarnspedagogiken.
Lärarregister och mentorsprogram på önskelistan
Inför budgetmanglingen lyfter OAJ också fram behovet av ett lärarregister. Lärarregistret har diskuterats i många år och den arbetsgrupp som utredde frågan i höstas stödde också tanken på ett register. Att skapa registret medför en kostnad på ca 3 miljoner euro och den årliga kostnaden ligger på 0,5 miljoner. Forsknings- och kulturminister Petri Honkonen har förhållit sig positiv till ett lärarregister och det finns en förhoppning att man får det i mål ännu under denna regeringsperiod. Katarina Murto framhöll att ett register skulle vara nödvändigt med tanke på att kunna prognostisera det framtida lärarbehovet.
En fråga som OAJ ytterligare hoppas att regeringen skall ta tag i under budgetmanglingen är en modell för mentorering. Kostnaden ligger på ca 6 miljoner euro. Katarina Murto uttryckte nämligen en oro för de nyutexaminerade lärarna som från en studietillvaro på distans nu kastas ut i ett högintensivt arbetsliv.
– Vi har inte råd med att folk lämnar branschen, konstaterade Murto.
Arbetsro, tack!
Efter ett par belastande år med coronapandemin samt en intensiv vår på arbetsmarknaden med en historisk strejkvåg efterlyste Katarina Murto arbetsro i skolorna. Pandemin spökar fortfarande i läroinrättningarna och frågan är på vilket sätt coronan gör sig påmind då skolorna har kört i gång. Från OAJ:s sida hoppas man nu att man lägger band på reformivern och låter lärarna fokusera på sitt grunduppdrag. OAJ:s arbetslivsbarometer ger nämligen vid handen att lärarkåren är lite sliten. 60 procent av respondenterna upplever att man har för mycket jobb.
– Vi behöver mera resurser. Undervisningsgrupperna måste bli mindre, framhöll Katarina Murto.
Text och foto: Mattias Fagerholm
