Det var fullt hur när Ålands lärarförening med huvudförtroendemännen Karsten Steiner och Sara Kemetter i spetsen i slutet av februari arrangerade en informationskväll om hur det nya lönesystemet kommer att se ut. Det är kanske skäl att genast poängtera att man inte fundamentalt har förändrat lärarnas lönesystem på Åland, man har kvar undervisningsskyldigheten precis som tidigare. Det är jobbet utanför usken som man vill komma åt.
På fastlandet finns ett VAS-system (värdering av arbetets svårighetsgrad) vilket har saknats på Åland men som man nu inför i en egen åländsk tappning. På Åland kallas systemet för KÅVAS där K står för korgar och Å för Åland.
Tre lönekorgar
En långs lista på arbetsuppgifter som ligger utanför den egentliga tjänstebeskrivningen har uppgjorts. Uppgifterna poängsätts med ett, två eller tre poäng. Till exempel de som jobbar med invandrarelever, framställer läromedel, är ledare för arbetsgrupper, eller fungerar som IT-ansvariga pedagoger får tre poäng för respektive uppgift. Att vara klassföreståndare (åk 7-9 men även åk 1-6), handleda assistenter och jobba med stora undervisningsgrupper är exempel på arbetsuppgifter som berättigar till två poäng. Och lärare som sköter samarbetet med Hem och skola eller är medlem i arbetarskyddet får en poäng. Bara för att nämna några exempel.
Poängen räknas ihop och utgående från det landar lärarna i tre olika lönekorgar. Korg nummer ett med 1-4 poäng ger ca 40 euro/månad, korg nummer två med 5-8 poäng ger ca 80 euro/månad och korg nummer tre med 9-12 poäng ger ca 130 euro/månad. Systemet träder i kraft retroaktivt 1.8.2024 och gäller över hela Åland.
– Det handlar om att synliggöra arbetet, säger Karsten Steiner, ordförande för Ålands lärarförening.
Vissa arbetsmoment berättigar redan till ersättning i UKTA-avtalet, till exempel klassföreståndarskap. Men uppgiften ger också poäng i det åländska systemet. KÅVAS innebär alltså lönetillägg utöver UKTA.
– Vi vet att klassföreståndarskap förorsakar så mycket extra arbete så får man poäng också för det, säger Steiner.
Många har oroväckande höga poäng
Det är i sista hand på rektorernas och skolledarnas ansvar att fördela poängen. Enligt den bedömning som man har gjort landar uppskattningsvis 65 lärare i korg nummer ett, 97 lärare i korg nummer två och 90 lärare i korg nummer tre. Men anmärkningsvärt är att utöver de nyss nämnda lärarna finns ytterligare 95 lärare som får mer än 12 poäng.
– Det är alldeles för många som har för mycket, säger Steiner.
Det finns till och med lärare som landade på över 40 poäng, exempelvis skolföreståndare i mindre skolor. Rektorer och skolföreståndare får tack vare sitt uppdrag 12 poäng och finns därmed automatiskt i den högsta korgen, också utan extra uppdrag.
Men också många lärare utan skolledaruppdrag går med besked över 12 poäng. Värt att notera är att det inte ger mer lön utan lönetillägget är det samma som i korg nummer tre. Det är ett helt medvetet val av Ålands lärarförening. Man har gjort bedömningen att mer än 12 poäng inte är eftersträvansvärt och därför är till exempel inte en fjärde korg aktuell för tillfället.
– Det är att ge grönt ljus för utökad arbetsbelastning, säger Steiner.
Det är uttryckligen arbetsbelastningen som man vill komma åt. Steiner hoppas att de höga poängen ska fungera som en väckarklocka.
– Poängen synliggör arbetet för oss själva. Om man har mer poäng än vad som kan ses som rimligt är det lättare att säga nej till nya arbetsuppgifter, säger han.
På basis av tongångarna efter mötet fick det nya lönesystemet ett gott mottagande. Av de lärare som tidningen Lärare pratade med var det många som snabbt räknade ut att de galant placerar sig i korg tre.
Visst fanns också farhågor. Om man är påstridig och vältalig så snackar man kanske till sig poäng, menade publiken.
– Det är inte fråga om att du tycker att du har för mycket jobb. Det handlar om arbetsuppgifter som din arbetsgivare har ålagt dig, förtydligade Sara Kemetter.
Text och foto: Mattias Fagerholm
Illustration: Sebastian: Dahlström
