Niclas vill VASka om i lönesystemet

Niclas Z beskuren 2
VAS-tillägg delas ibland ut på felaktiga grunder, säger huvudfackombud Niclas Zweigberg.

På vilka grunder och för vilka uppgifter fördelas de så kallade VAS-tilläggen? Huvudfackombud Niclas Zweigberg ser en problematik i hur lönepengarna används. Många arbetsgivare köper arbetstid med tillägget, vilket inte alls är grundtanken.

– Jag ser mer risker och brister än nyttan med systemet. VAS-tilläggen börjar höra till en förgången tid, säger Niclas Zweigberg. Han är för tillfället huvudfackombud i Raseborg men kommer snart att ta sig an VAS-tilläggen i en ny roll. Den 24.9 tar han över som tf rektor vid Ekenäs högstadieskola.

VAS står för ”värdering av arbetets svårighetsgrad”. Egentligen säger namnet det mesta och ”svårighetsgrad” är nyckelordet. Strängt taget ska alltså VAS-tilläggen inbegripa arbetstid. Men i många kommuner har det blivit allmänt accepterat att VAS-pengar används för olika slags arbetsuppgifter. Zweigberg ser en problematik i förfarandet.

– Alla VAS-pengar tas från lokala justeringspotter, som ska öka lönen för det redan befintliga arbetet. Om arbetsgivaren använder VAS-tillägget för att köpa mera arbetstid så stiger inte lönerna utgående från de arbetsuppgifter som man redan har. Utan lönen ökar för att man får mera arbete.

Ett exempel kan förtydliga problematiken: En lärare som undervisar i slöjd erbjuds ett VAS-tillägg för att åta sig att vässa alla verktyg i slöjdsalen. Det låter väl rimligt? Men här värderas inte arbetets svårighetsgrad utan det handlar blott och bart om att köpa arbetstid.

Man kan kanske ställa frågan om det spelar någon roll om det är fråga om ett VAS-tillägg eller inte, huvudsaken är väl att läraren får betalt för att vässa verktygen. Det skriver Zweigberg inte under. Han konstaterar att pengarna tas från fel ställe. Genom att använda sig av VAS-tillägg naggar man den lokala lönepotten i kanterna.

– Lärarna gräver ner sig i en lönegrop, säger han. Om man jämför med andra branscher som har en tydligare arbetstid går det aldrig till så här.

Kan man inte tänka: ”Jag fick ju ändå en slant”?

– Många tänker säkert så. Men jag tycker att man ska fråga på vilken arbetstid uppgiften ska utföras. För VAS är inte arbetstid.

Att VAS inte inbegriper arbetstid skriver FSL:s förbundssekreterare Pocke Wikström under.

– Om man höjer lönen för en tjänsterektor genom arbetsvärdering, dvs med VAS-tillägg, betyder det inte att arbetstiden skulle öka från 36h15 min/vecka, säger han.

I Raseborg tilldelades vicerektorerna tidigare VAS-tillägg för att sköta uppdraget men någon arbetstid fick de inte. Nu har man dock förhandlat så att vicerektorerna i större skolor får räkna in 1-3 timmar undervisningsskyldighet i uppdraget.

I vissa kommuner ersätts de som fungerar som tutorer, eller åker till Stafettkarnevalen med VAS-pengar. Här handlar det inte heller om att värdera arbetets svårighetsgrad.

– Jag upplever att vi inte har samma syn på VAS-tilläggen som arbetsgivaren. Det här är inte endast en fråga för Raseborg. Det här är ett allmänt problem som borde diskuteras centralt, säger Zweigberg.

Niclas framhåller ändå att förhandlingsklimatet är gott i Raseborg. Men det är i regel arbetsgivaren som har sista ordet i förhandlingarna och i kommuner där samarbetet haltar kan det sluta med att arbetsgivaren ensidigt bestämmer hur VAS-pengarna ska fördelas.

Stor lokal pott naggas i kanterna

Ett dilemma med systemet är att det i kollektivavtalet inte är definierat hur stor procent av den totala lönesumman ska finnas inom ramen för VAS.

– Det finns en risk att pengarna som är i omlopp är betydligt lägre än vad den borde vara.

Det är inte fråga om några småpengar. VAS-tilläggen tas alltså från de lokala justeringspotterna. Mellan åren 2007 och 2027 har de lokala justeringspotterna utgjort ca 11 procent av den totala lönepotten.

– De lokala justeringspotterna ska användas för att höja den uppgiftsrelaterade lönen eller för individuella tillägg, säger Pocke Wikström.

Niclas Zweigberg konstaterar att det nog finns lägen där VAS-systemet också fyller en funktion. Belastningen kan variera från lärare till lärare beroende på elevunderlag och gruppstorlek och då kan VAS-tillägg kompensera för det. Men märk väl, då betalas det utgående från redan befintliga arbetsuppgifter.  

I Raseborg har man exempelvis beviljat tillägg för lärare som undervisar i teknisk slöjd. Bullernivån och säkerhetsriskerna i en slöjdsal kan definieras som faktorer som påverkar svårighetsgraden.

Men Zweigberg skulle ändå vara beredd att helt och hållet tänka om.

– Våga göra en radikal förändring, uppmanar han. VAS systemet är mättat.

Text: Mattias Fagerholm
Bild: Niclas Erlin

Integritetsöversikt

Den här sajten använder cookies (kakor) för att kunna ge dig den bästa möjliga användarupplevelsen. Cookies sparas i din webbläsare så att den känner igen dig då du återvänder till sajten. Dessutom hjälper cookies bl.a. till att förstå vilka sidor på sajten som du tycker är mest intressanta och användbara.

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies bör alltid vara aktiverade för att vi ska kunna spara dina preferenser om språk och inställningarna för cookies.

Tredjepartscookies

Vi använder Google Analytics och Microsoft Clarity för att samla anonym information om t.ex. hur många besökare sajten har och vilka sidor som är populärast. Genom att hålla denna cookie aktiverad hjälper du oss att utveckla webbsajten.