Man kan kanske inte kalla lärarna i Svenskfinland för papperskramare men man kan nog dra slutsatsen att de föredrar den fysiska papperstidningen framom digitala skärmar. I FSL:s medlemsenkät ställdes också en rad frågor kring tidningen Läraren, bland annat: Hur ser du på Lärarens digitala utbud? 79 procent av respondenterna svarade att de hellre läser artiklarna i papperstidningen än på webben. På frågan om Lärarens digitala utbud är tillräckligt svarade endast 3 procent nej. 28 procent anser att det inte behövs fler artiklar på Lärarens webbplats.
Papperstidningen engagerade också i de öppna svaren. Här några läsarkommentarer:
”Det är ett överflöd av digitalt material. Orsaken till att jag ens läser Läraren är att den kommer i pappersformat. Annars skulle jag aldrig komma att tänka på det.”
”Å ena sidan känns papperstidningen som ett lite gammaldags och icke-ekologiskt alternativ. Å andra sidan är sanningen den att jag gärna läser papperstidningen alltid när den dimper ner i postluckan. Skulle däremot inte komma mig för att läsa webbversionen eller nyhetsbrev.”
”Som lärare är man inte en ”kontorsnisse”. Sitter liksom inte på min mejl varje timme. De flesta lärare tycker inte om mejl! Så om tidningen skulle gå över till e-tidning gör det att folk slutar läsa.”
Nöjda läsare
Medlemsundersökningen ger en fingervisning om att läsarna är nöjda med Läraren. På frågan är du tillfreds med tidningen? svarade 69 procent ja. Jämfört med medlemsundersökningen 2017 pekar kurvan uppåt och jämfört med 2021 har den stabiliserat sig på en god nivå.
Också i den enkät som riktade sig till de studerande får Läraren ett gott betyg. Av de studerande svarade 74 procent att de är tillfreds med tidningen. Däremot läser de tidningen mer sporadiskt än de yrkesverksamma lärarna.
”Som studerande var det ju SUPER att få tidningen. Man fick liksom smygtitta på skolor utan att själv ännu jobba som lärare. Man fick en liten inblick, man blev till och med ivrig!” lyder en läsarkommentar.
Liten ankdamm
När läsarna får önska vad de vill läsa mera om är pedagogiska metoder klar etta och därefter följer skolreportage, fackpolitiska riksnyheter och utbildningspolitik. En del läsare vill också läsa mer om skolsituationen i våra grannländer.
”FSL ska peka på möjligheter i större utsträckning, gärna ur ett nordiskt och finskt perspektiv. Vi målar lätt in oss i de finlandssvenska sammanhangen.” konstaterar en läsare.
Det är Åbo Akademi som har gjort medlemsundersökningen för FSL:s räkning. När forskarna bakom underökningen tittat närmare på variabler i anslutning till Läraren konstateras att kvinnor och äldre respondenter (36-65 år) oftare läser tidningen än de yngre (19-35 år). På Åland och i Österbotten läser man tidningen mer sällan än i Nyland.
Också om betyget över lag är gott finns också vissa kritiska inlägg:
”Kan inte tidningen utkomma någon annan dag än fredag? Jag vill inte tänka på jobb då veckoslutet börjar.”
Läs också
Läraren jobbar för högtryck
Text: Mattias Fagerholm
