Trenden med alla hotfulla situationer där också våld kan finnas med är att de förekommer oftare ju yngre barnen är, men situationerna blir allvarligare då äldre elever är inblandade, säger Henrik Lagerbohm, som är arbetarskyddsfullmäktig i Raseborg sedan tre år tillbaka och den som lärare som utsatts för osakligheter eller hotfulla situationer gör en anmälan till.
Är anmälningsbenägenheten också lägre för fall som inträffar inom småbarnspedagogiken på grund av att allvarlighetsgraden är lägre?
– Jag tror att anmälningsbenägenheten varierar mycket från enhet till enhet, säger Henrik.
– Men statistiskt sett får vi nog in anmälningar om hotfulla situationer också från småbarnspedagogiken.
– Inom småbarnspedagogiken kan det handla om barn som inte klarar av sina känslor och de skriker och river och bits, men med äldre elever blir situationen hotfullare.
Osakligt bemötande resulterar i omkring tjugo anmälningar per år medan hot och våld får upp emot 150 anmälningar per år. Inom gymnasiet lyser de här anmälningarna, och förmodligen också fallen, med sin frånvaro.
Lagerbohm upplever situationer där det förekommer hot och våld som problematisk. Och trenden efter coronapandemin är stigande, liksom också OAJ:s arbetslivsbarometer visar.
– Jag kan inte säga att barnen över lag skulle ha blivit mycket jobbigare under den senaste tiden.
– Hur det osakliga beteendet ser ut är mångfasetterat och någon quick fix för de enskilda fallen finns sällan, utan det är frågan om en lägre process.
– Det handlar också mycket om olika elevgrupper. I en mera problematisk elevgrupp kan incidenter med osakligt bemötande och hotfulla situationer upprepa sig, vilket ju också innebär att belastningen för lärare kan bli ojämnt fördelad.
För det mesta handlar det osakliga bemötandet om verbala osakligheter, rentav riktigt grova ord, också i lägre ålder. Men Henrik Lagerbohm poängterar att det är få elever som utsätter lärare för den här sortens beteende.
Fallen där en vårdnadshavare skulle ha bemött en lärare osakligt eller hotfullt är få, men det förekommer och arbetarskyddsfullmäktige Lagerbohm tror att en sådan situation kan vara mycket belastande för en lärare.
Efter att en anmälan om osakligt bemötande inkommit gör Henrik en riskanalys om bland annat hur allvarlig situationen är och vilken sannolikheten är för att den skall upprepas.
– Är man som lärare osäker på om man skall göra en anmälan över något som inträffat bör man nog göra det.
– Det är viktigt att en anmälan görs i samförstånd med rektorn eller daghemsföreståndaren, vilka förstås bör känna till fallet. Också stadens arbetsskyddschef får kännedom om fallet och då är arbetsgivaren skyldig att skrida till behövliga åtgärder.
– Beslutet om hur man tacklar ett fall av osakligt bemötande tas på enheten, det vill säga skolan eller daghemmet. Det finns instruktioner för vilka steg man skall ta och skolorna har också egna processer och planer för hur de går vidare.
– Det viktiga är att skolornas planer också blir verktyg!
Text och foto: Tom Ahlfors
