”Att åtgärda stora problem med små projekt är att ducka för problemens omfattning”

Inger Damlin
Byråkratin är för snårig, det är inte till någons glädje. Inger Damlin vill se en reform av trestegsstödet.
Riksdagsval 2023

Med riksdagsvalet inför dörren lyfter FSL:s ordförande Inger Damlin fram behovet av att höja utbildningssektorns grundfinansiering. Den vägen tryggar vi en jämlik utbildning, säger hon.

De sjunkande lärresultaten och Finlands anspråkslösa placering i internationella jämförelser har fått fart på diskussionen om vilka utbildningspolitiska åtgärder som behövs. Finlands svenska lärarförbund betonar vikten av att frångå projektbaserad finansiering och istället höja grundfinansieringen till samma nivå som i de övriga nordiska länderna.

– I projekten i kommunerna bygger man någonting som inte är en bestående lösning på problemen. Det är kortsiktiga åtgärder som dessutom är administrativt krävande. Att försöka åtgärda stora problem med små projekt är att ducka för problemens omfattning, säger Inger Damlin.

Utökad lärartäthet

Inger Damlin hoppas också att beslutsfattarna skall inse vikten av fler lärare i våra skolor. Det stödsystem och den läroplan som vi har idag kräver en viss lärartäthet, konstaterar hon.

– Läroplanen bygger på handledning och individuella lärstigar. För att kunna uppfylla målen i läroplanen krävs resurser och hög lärartäthet. Det blir svårt för kommunerna att förverkliga läroplanen om grundfinansieringen inte är i skick.

Hur ska man trygga lärartätheten?

– Vi behöver en dimensionering av speciallärare så att de elever som är i behov av det allmänna och intensifierade stödet också har reella möjligheter att verkligen få det stöd som de har rätt till. Också ett tak för antalet elever i en grupp borde definieras. Alla som har jobbat som lärare vet att i en hanterbar undervisningsgrupp så kan man förverkliga stödets intensioner.

Reformera trestegsstödet

Undervisningsminister Li Andersson har sagt att en reform av trestegsstödet bör göras, och det verkar också finnas en politisk konsensus kring den ambitionen. En reform är något som också prioriteras högt av FSL.

– Det här måste följande regering ta tag i. Vi ser hur resultaten sjunker, vi har hur många undersökningar som helst som visar att antalet elever inom det intensifierade stödet ökar. Läget är ohållbart, säger Damlin.

Hur kunde en reform av trestegsstödet se ut?

– Förhoppningen är att man skall frångå resonemanget om stödnivå och i stället fråga vilken stödåtgärd eleven behöver. De lindrigaste stödåtgärderna skall inte behöva dokumenteras utan det borde ske som en naturlig del av undervisningen. Jag hoppas man ser över vem som är behörig att ge vilken typ av specialundervisning, här behövs klara direktiv.

Lärarorganisationerna OAJ och FSL skissar på en modell för hur trestegsstödet kunde reformeras. Enligt preliminära beräkningar skulle det innebära en bestående kostnad på ca 200 miljoner euro. Om och hur en reform genomförs är givetvis en fråga för följande regering, men det torde stå klart att det kommer att finnas ett utökat behov av undervisningspersonal med specialpedagogiskt kunnande.

– Signalen till utbildningsanordnarna, till lärarutbildningarna och till fältet är tydlig – det behövs fler. Situationen i Svenskfinland är den att de flesta som utbildar sig till speciallärare också blir specialklasslärare och det här underlättar situationen på fältet en smula.

En hurudan undervisningsminister hoppas du att vi får?

– Det skall vara någon som är modig och står upp för utbildningens betydelse för det här landet.  Någon som har förståelse för det finlandssvenska, för den finlandssvenska skolan är inte samma sak som den finska, säger Inger Damlin.

Text: Mattias Fagerholm
Foto: Frida Lönnroos

"Lyssna på den pedagogiska expertisen på verkstadsgolvet"

Tidningen Läraren ställde tre föreningsordförande tre frågor i anslutning till riksdagsvalet. 1. Vilken fråga hoppas du att skall få synlighet under valrörelsen? 2. Vad har du för förhoppningar på följande regerings utbildningspolitik? 3. Vilka problem brottas ni med i er förening/region för tillfället?

karsten steiner föreningskurs

Karsten Steiner

ordförande, Ålands lärarförening

1. Trestegsstödet. Där behövs en större finansiering. En reform av stödet måste låsas till pengar, vi kan inte gå med på en reform innan vi vet att det finns fyrk.

2. Förhoppningen är att man går till djupet med att lärarjobbet har förändrats. Alla relaterar hela tiden till sin egen skolgång. Lyssna på den pedagogiska expertisen på verkstadsgolvet.

3. Vi jobbar för ett kompetenscenter där man skulle samla alla stödtjänster, till exempel socialarbeterare, logopeder och speciallärare, på ett och samma ställe.

christa borgman föreningskurs

Christa Borgman

ordförande, Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF

1. Lärarnas välmående och att man uppskattar läraryrket. Jag vill se mindre press och arbetsbelastning på lärarna och i stället bättre förutsättningar.

2. Jag hoppas att man satsar på utbildningen. Att man ger samma förutsättningar till alla elever och lärare oberoende av var i Finland man finns. Det finns skillnader man måste ta i beaktande.

3. Studerandes ork och välmående. Delvis på grund av pengar, om man inte håller studietakten så dras studiestödet in. Är man utmattad redan under studierna är det inte en så bra grund för att börja jobba.

tomas jaakkola föreningskurs

Tomas Jaakkola

ordförande, Esbo-Grankulla lärarförening

1. Ett lärarregister och lärardimensioneringen. Det behövs fler vuxna i skolorna då eleverna mår dåligt. Stödbehovet är stort och undervisningsgrupperna borde vara mindres.

2. Sluta med projektrumban och sätt grundfinansieringen i skick. Grundfinansieringen borde höjas till en nordisk nivå.

3. Vi har svårt att hitta vissa lärare. Specialklasslärarbehovet är akut, men vi har inga behöriga sökande. Svårt är också att hitta lärare i matematik, fysik och kemi.