OAJ:s arbetslivsbarometer har publicerats med två års mellanrum sedan år 2013 och trenden i de tidigare mätningarna har varit nedåtgående, arbetsglädjen har dalat. I den färska barometern verkar ändå den trenden ha mattats av och två av tre lärare känner arbetsglädje och engagemang. Man uppger att man gillar sitt yrke och upplever att det man gör uppskattas i samhället.
När det kommer till arbetsbelastning så slår ändå mätarna på rött. Tre av fem respondenter uppger att arbetsmängden är för stor, två av fem upplever stress och en av fem säger sig ha drabbats av upprepat osakligt bemötande eller mobbning. 10 procent av respondenterna uppger att de har utsatts för någon form av våld i sitt arbete.
Inom OAJ lyfter man fram ledarskapets betydelse med tanke på orken, men också trivseln.
– Det lönar sig redan av kostnadsskäl för utbildningsanordnarna att stödja chefsarbetet. Ett bra chefsarbete ökar trivseln på arbetsplatsen och minskar sjukfrånvaron. Det väsentliga är att resurserna för ledarskap är i ordning. Om en chef har hundra underordnade är det uppenbart att det inte finns tid för ordentligt chefsarbete, säger OAJ:s ordförande Katarina Murto.
OAJ:s arbetslivsbarometer genomfördes i november 2023. Den har över 1400 respondenter inom OAJ:s samtliga avtalsområden.
Exportmodellen står inför dörren
Resultaten i arbetslivsbarometern presenterades på OAJ:s traditionella pressinfo inför läsårsstarten. Katarina Murto kunde konstatera att hösten är innehållsrik, både när det kommer till utbildningspolitiken men också beträffande arbetsmarknadsfrågorna.
På arbetsmarknaden är det ett låst läge kring den så kallade exportmodellen. OAJ har med händer och tänder motsatt sig modellen med motiveringen att om man binder löneförhöjningarna inom den offentliga sektorn till exportbranschen förpassas lärarna till en evig lönegrop.
– Vi kan inte godkänna exportmodellen i någon form, sade Murto.
OAJ:s protester har hittills klingat för döva öron. Regeringen driver nu frågan lagstiftningsvägen och riksdagen får troligen ta ställning till en lagstadgad exportmodell i september. Målsättningen är att lagen ska träda i kraft 1.12.2024. Orsaken till brådskan ligger i att det kommunala avtalet löper ut 30.4.2025 och man vill troligen undvika att den kommunala sektorns löneförhöjningar blir högre än exportindustrins, vilket skedde i senaste avtalsrörelse. Enligt Katarina Murto skulle det nu vara läge för en time-out.
– Det är inte klokt att påskynda exportmodellen. Den skapar mer kaos än löser problem, sade hon.
Nej till avreglering
Om regeringens arbetsmarknadspolitik inte föll i god jord var det något positivare tongångar när det kommer till utbildningspolitiken. Murto välkomnade regeringens aviserade reform av stödet för lärande också om hon var tveksam till att de 100 miljoner euro som har reserverats för ändamålet kommer att vara tillräckliga. OAJ har vidhållit att summan borde vara den dubbla för att reformen ska kunna ros i land.
Murto ser också en fara i att en uppluckrad lagstiftning och ett glesare regelverk kan dra mattan under de goda intensionerna med reformen. Enligt Murto kan den nedskärning på omkring 100 miljoner euro som drabbar kommunerna 2025 komma att urvattna reformen av trestegsstödet.
OAJ förhåller sig kategoriskt negativt till planerna på att luckra upp regelverken inom undervisningssektorn.
– Vi godkänner inte att man tummar på behörighetskraven för lärare. Det skulle vara sista spiken i kistan med tanke på yrkets attraktionskraft, sade Katarina Murto.
Text och foto: Mattias Fagerholm
