I den så kallade skolförvaltningssoppan i Kyrkslätt införlivades först den svenska förvaltningen med den finska men kommunen backade senare efter den uppståndelse som uppstod kring beslutet. Summan av kardemumman blev ändå att den svenska småbarnspedagogiken stannade kvar inom den finska förvaltningen. Då sades dock att frågan ska utvärderas senare.
Nu ville publiken veta hur kandidaterna ser på frågan och hur de anser att den svenska småbarnspedagogiken och skolan riktigt ska vara organiserad i Kyrkslätt.
– Den svenska utbildningsstigen borde bli hel igen. Från småbarnspedagogiken till andra stadiet. Det skulle stärka det svenska, säger Tony Björk (SFP), som är kommunfullmäktigeordförande i Kyrkslätt.
Han får flankstöd av Ann-Britt Romar (SFP), som har ett förflutet som FSL-aktiv och huvudförtroendeman i kommunen.
– Det ska absolut vara en svensk lärstig i Kyrkslätt, så som det var tidigare, säger hon.
– Jag önskar att vi skulle få en utredning, som är öppen, om hur tjänstemännen vill ha det. En sådan har gjorts men vi har inte fått se resultatet. Jag fortsätter att med jämna mellanrum fråga efter utredningen, säger Björk.
Stödet för lärande – landar pengarna rätt?
En annan het utbildningspolitisk potatis under debatten var det förnyade stödet för lärande. Staten går in med 100 miljoner euro till kommunerna för att reformen ska kunna genomföras. Frågan är hur man ska kunna garantera att pengarna landar där som det är tänk, dvs i skolorna.
– Det är en bra fråga. Rent juridiskt finns inga garantier för det. Jag tror inte att det i början kommer att vara ett problem. Alla är alerta nu. Men det är viktigt att med tiden följa med hur pengarna fördelas. Jag ser mera risker på sikt, säger Björk.
I Kyrkslätt har stödet för lärande inte ännu varit en fråga för de kommunala beslutsfattarna utan frågan har hittills endast behandlats på tjänstemannanivå-
– Vi har fått grova uppskattningar om vilka summor det rör sig om. Och de verkar vara helt rimliga, säger Björk.
– Följande stora fråga är om summan ska fördelas jämnt mellan skolorna i kommunen. Det finns olika behov som kan variera från år till år. Man kan uppleva att det i vissa skolor, i vissa områden inte finns några problem. Men också där kan det finnas stora utmaningar. Skolans rykte får inte styra utan stödbehovet ska baseras på fakta.
I Kyrkslätt väntar man nu som på solens uppgång på att de statliga pengarna ska nå kommunens kassa.
– Pengarna borde komma genast så att man hinner rekrytera ny personal, säger Ann-Britt Romar.
– Inte kan skolorna anställa personal med ett halvårsperspektiv, instämmer Tony Björk.
Hur ska man garantera att den svenska sidan i Kyrkslätt få sin del av de 100 miljonerna?
– Här krävs ett samarbete mellan tjänstemännen och de beslutfattare som är välvilligt inställda till det svenska. Det viktigaste är att välja politiker som faktiskt vill kolla upp det här, säger Björk.
Text och foto: Mattias Fagerholm
