Den utvidgade läroplikten för med sig ett utökat behov av elevhandledning. I Svenskfinland har bristen på behöriga elev- och studiehandledare skapat oro. Enligt den kartläggning som FSL lät göra i december är 72 procent av lärarna behöriga i nuläget.
Enligt Fritjof Sahlström är ÅA:s ambition att hösten 2021 starta en behörighetsgivande utbildning för yrkesverksamma lärare. Beredskapen finns, men finansieringen är ännu inte klar. Tanken är att anta 20 studerande till utbildningen.
Ansökan om medel ligger, kanske något överraskande, inte för tillfället på Undervisnings- och kulturministeriets (UKM) bord. Åbo Akademi har visserligen utbildningsansvaret när det kommer till de svenska elev- och studiehandledarna, men inga prestationsnycklar är knutna till studiehandledarna så som för andra examina. Det innebär att det inte heller finns någon automatik i att få UKM-finansiering, förklarar Sahlström.
Det ÅA nu har ansökt om kan beskrivas som en sorts start-up finansiering på ca 100.000 euro.
– Det är nödvändigt för att vi skall kunna starta utbildningen. Annas är det inte möjligt, säger Sahlström.
Långsiktig satsning – med UKM medel
På sikt finns ändå en förhoppning om statlig finansiering från UKM. Tanken är nämligen inte att utbildningen skall bli en punktinsats, utan något mer bestående. Detta värt att notera för de som spetsat sig på utbildningen men av någon orsak inte vill, eller kan, kliva på tåget i höst.
– Men hjälp av de här medlen kan vi komma igång och skapa någonting långsiktigt utan extern finansiering, säger Sahlström.
Rycker fonderna ut?
Vem den externa finansiären är framkommer inte. Ofta riktas blickarna dock mot Svenska Kulturfonden i dylika sammanhang.
– Vi brukar aldrig kommentera eller lämna ut information om vem som har lämnat in ansökningar till oss eftersom det inte är offentlig information, meddelar Berndt-Johan Lindström vid Kulturfonden.
– Vi är alla glada över att det på den svenska sidan finns fonder som har haft möjlighet att finansiera olika projekt och komma med tilläggsfinansiering. Men såklart skall behov som framkommer ur lagstadgad verksamhet finansieras ur statsbudgeten, säger Anita Lehikoinen, kanslichef vid UKM.
Den utvidgade läroplikten är ju de facto en lagstadgad verksamhet?
– Vi får säkert lite mera resurser när en bindande dimensionering finns i lagstiftningen. Den utvidgade läroplikten innebär ett behov av ökad handledning och det framgår också ganska tydligt i den utbildningspolitiska redogörelsen. Samtidigt står det inte i min makt att lova pengar eller fler utbildningsplatser. Men det är säkert en helhet som prioriteras högt, säger Lehikoinen.
Besked om finansieringen är att vänta i medlet av mars.
Text: Mattias Fagerholm
