100 miljoner i potten

Stödet för lärande förnyas inom den grundläggande utbildningen från och med 1.8.2025. Målsättningen med reformen är bland annat att säkerställa elevens rätt till tillräckligt stöd, att minska på dokumentationen och att förenhetliga stödsystemet i hela landet.

Det nuvarande så kallade trestegsstödet avskaffas och man går nu in för gruppspecifika stödformen och elevspecifika stödåtgärder. Fokus ska ligga på de gruppspecifika stödformerna. Det kan exempelvis vara allmän stödundervisning, stödundervisning i undervisningsspråket eller undervisning av speciallärare i samband med annan undervisning. Gruppen ska bildas så att målen i läroplanen kan nås och lärarna har möjlighet att beakta undervisningsgruppens behov tillräckligt bra, slås det fast i propositionstexten.

100 miljoner till kommunerna

Reformen träder i kraft från och med nästa läsår och för att kunna förverkliga intensionerna i den förändrade lagstiftningen går staten in med 40 miljoner euro år 2025 och efter det årligen med 100 miljoner euro.

– Det här måste betyda fler lärare och mindre undervisningsgrupper, säger FSL:s förbundssekreterare Pocke Wikström.

Signalerna från kommunfältet om hur reformen ska implementeras är ändå en smula tvetydiga.

– Just nu kontaktas vi av lärare och rektorer från olika regioner som uttrycker oro över att man inte kommer att se röken av de här pengarna och inga förbättringar sker, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.

”Show me the money”

I och med att den statliga finansieringen inte är öronmärkt finns det en farhåga att medlen inte kommer att nå ända fram till klassrummen utan försvinna i kommunernas bottenlösa kassa. Det har Pocke Wikström ingen större förståelse för.

– Det kommer 100 miljoner till. Det är bara att säga ”show me the money” till bildningsdirektören, säger han.

FSL poängterar att ordet ”till” är nyckelordet i sammanhanget. Det vill säga regeringen gör en tilläggssatsning, vilket även bör synas i undervisningsarrangemangen i kommunerna. Utgående från regeringspropositionens beräkningsgrunder har FSL gjort en kalkyl på vilka eurobelopp de tvåspråkiga kommunerna beräknas få av staten för att implementera stödsystemet. Exempelvis Åbo kan se fram emot ett tillskott på drygt 2,2 miljoner euro, Vasa 955 000 euro och Kyrkslätt 718 000 euro. (Se tabell i slutet av artikeln.)

– Siffrorna säger mycket om omfattningen av reformen och kommunernas möjligheter att med den ökade finansieringen verkligen förbättra stödet i grundskolan, säger Inger Damlin.

Medveten misstolkning av lagstiftarens intensioner

Enligt den rektorsbarometer som OAJ nyligen lät göra svarade ändå hälften av rektorerna att de inte vet om de får tilläggsfinansiering till höstterminen. Endast en av tre rektorer uppgav att de räknar med utökade medel. I ljuset av de siffrorna finns det fog för oron att den statliga satsningen inte når ända fram till klassrummen. Det samma kan man säga om regeringens satsning på fler veckotimmar i modersmål och matematik. I nästan hälften av kommunerna är timantalet nästa läsår det samma eller till och med färre än tidigare, visar OAJ:s kartläggning.

Beträffande tilläggstimmarna ansåg många kommuner att man redan uppfyllt regeringens ambition om man hade en timfördelning som överskred det lagstadgade minimiantalet undervisningstimmar. Enligt Pocke Wikström kan kommunerna, då det är fråga om ett helt nytt stödsystem, inte hävda att de redan uppfyller lagens krav visavi reformen för stödet av lärande.

– Det är att medvetet misstolka lagstiftarnas intentioner, säger Wikström.

Kommunerna under lupp

Mikaela Nylander, statssekreterare vid Undervisnings- och kulturministeriet, är inne på samma linje. Hon meddelar att man vid UKM kommer att följa upp reformen och blir offentligt hur kommunerna agerar. Hon hänvisar till följande i lagpropositionen:

Undervisnings- och kulturministeriet inleder under 2025 en studie i syfte att följa upp verkställandet av den reviderade lagstiftningen och konsekvensbedömningen samt behoven av vidareutveckling. UKM utvecklar dessutom datainsamlingen för statistik om stödet för lärande och skolgång så att den motsvarar den föreslagna lagstiftningen.

– Det är fel att påstå att man i kommunerna redan satsar tillräckligt, då sjunkande lärresultat och ett ökat behov av stöd är ett faktum, säger Inger Damlin.

I de beräkningar som utgör grunden för den nya lagen, utgår man från att kommunerna idag använder 0,037 undervisningstimmar per elev, skola och vecka för det förebyggande stödet. Nu har man ökat finansieringen till 0,122 timmar. Det innebär att kommunen från och med 1.8.2025 ska satsa minst 0,085 undervisningstimmar mera på förebyggande stödformer än man gjort tidigare.

– De här ska synas i lärarnas scheman som undervisningstimmar och märkas som nya lärartjänster, säger Pocke Wikström.

Hur mycket pengar får kommunerna?

I tabellen kan man se hur statsandelarna fördelas på en del tvåspråkiga kommuner i Svenskfinland. Uträkningarna bygger på teoretiska formler för vad kommunerna får i statliga medel och hur mycket antalet lektioner per vecka borde öka i kommunen.

Kommun	Statligt stöd i euro	Kalkylerad ökning av timantal
Jakobstad	276 811,68	162
Kaskö	14 990,33	9
Korsholm	358 021,41	209
Korsnäs	29 835,12	17
Kristinestad	75 388,25	44
Kronoby	104 350,14	61
Larsmo	144 372,86	84
Malax	78 881,14	46
Nykarleby	132 002,20	77
Närpes	144 518,40	84
Vasa	955 305,92	558
Karleby	837 275,28	489
Vörå	105 659,98	62
Pedersöre	232 277,31	136
Åbo	2 229 192,67	1302
Pargas	225 145,99	131
Kimito	76 115,93	44
Borgå	819 228,67	478
Esbo	5 188 254,20	3030
Grankulla	184 395,58	108
Hangö	90 960,72	53
Helsingfors	8 518 435,48	4975
Ingå	76 698,08	45
Kyrkslätt	718 080,35	419
Lappträsk	32 600,32	19
Lojo	697 122,99	407
Lovisa	190 508,14	111
Mörskom	25 469,00	15
Raseborg	369 373,31	216
Sibbo	383 053,80	224
Sjundeå	103 767,99	61
Vanda	3 717 601,20	2171