– Flickorna är mer känsliga och upplever en större press över att bli bedömda, säger forskaren Anna Linder.
I Sverige genomfördes en betygsreform år 2012. Då började eleverna få betyg i årskurs sex stället för årskurs åtta. Anna Linder, hälsoekonom vid Lunds universitets medicinska fakultet, har undersökt konsekvenserna av reformen. Vilken effekt har tidigare betygssättning haft på elevernas psykiska hälsa?
Det är fråga om en omfattade registerundersökning, totalt medverkar omkring 520 000 barn. I korthet har Linder och hennes forskarteam jämför psykisk ohälsa bland eleverna före och efter betygsreformen.
– Vi kom fram till att tidigare betyg leder till fler ångest- och depressionssymptom för flickor. Vi har en högre diagnosticering med tidigare betyg.
Hur tydlig var ökningen?
– Den var ganska tydlig. Andelen flickor med depressions- och ångestsymtom ökande från 1,4 till 2,0 procent. Det är en ganska liten absolut ökning men en ganska stor relativ ökning. Det är 40 procent, säger Anna Linder.
– I den här åldern är det rätt ovanligt med den här typen av psykisk ohälsa. Det är alltså fråga om diagnosticerade psykiska problem.
Det finns alltså ett samband mellan tidigare betyg och psykisk ohälsa?
– Vi tycker att vår studie, och de metoder som vi har använt, är trovärdiga. Det går att säga att det finns ett orsakssamband.
Vilken var din reaktion på resultatet?
– Det gick i linje med vår hypotes. Vi ser att trenden i Sverige, och internationellt, är mer testning och betygssättning. Är alla i den här åldern redo att ta emot den här typen av feedback?
Vad beror det på att illamående växer i samband med tidig betygssättning?
– Det finns en generell effekt. Vi tittade också närmare på ångest och stressymptom. När vi ser på depression finns ett verkligt starkt samband.
Har ni kunnat urskilja att det uttryckligen är den tidigare betygssättningen som är orsaken till den psykiska ohälsan? Det kan ju finnas en mängd andra faktorer också?
–För att isolera effekten av betygsreformen har vi mätt den psykiska hälsan strax före och strax efter skiftet där de utsätts för olika betygsålder. Och vårt antagande är att det är vad som skiljer eleverna. Om du är född i december 1999 eller januari 2000 så är det bara betyg i olika ålder som skiljer dessa barn åt.
– Vi har också exkluderat vissa årskurser eftersom andra skolreformer skulle ha kunnat påverkat resultatet, till exempel när betygsskalan ändrades. De har inte använts som kontrollkohorter.
Flickorna och de som ligger under medeltalet drabbas mest
I studien granskade man också resultatet i förhållande till elevernas prestationsnivå. Depressionerna och ångesten ökade framför allt i den näst lägsta kvartilen. Alltså inte bland de elever som var allra sämst utan de som låg snäppet under medeltalet. Det fanns ingen effekt på psykisk ohälsa i den sämsta eller bästa fjärdedelen.
– De som klarar sig bäst, det är kanske inte så konstigt. De vet att de presterar bra och vill till och med kanske gärna visa det. I den lägsta kvartilen kan det vara så att eleverna redan har justerat sina förväntningar.
Flickorna reagerar kraftigare, vad kan det bero på?
– Vi har kunnat se positiva effekter av så kallade glädjebetyg, dvs att man får ett högre betyg är de faktiska kunskaperna. Det gav positiva effekter på flickors psykiska hälsa. Flickor verkar vara mer mottagliga för betygens effekt oavsett om de är positiva eller negativa. Det är kanske både känsligare och viktigare för flickor att jämföra sig med varandra.
Enligt studien såg man inga symtom på depression, ångest eller stress bland pojkarna. Däremot fanns en viss indikation på ett samband mellan diagnoser kopplade till alkoholbruk och tidiga betyg. Det gäller både flickor och pojkar, Anna Linder vill ändå inte dra några långtgående slutsatser utgående från detta.
– Vi kan inte helt dementera det, men det skulle behöva undersökas närmare.
Vilka slutsatser borde man dra i skolvärlden utgående från den här studien?
– Tidiga betyg är inte nödvändigtvis dåligt för alla, men vissa barn verkar inte vara redo för betyg. Man bör förstå att betygen och vilken ålder barnen får dem i kan få konsekvenser för deras psykiska hälsa. Vissa är inte redo att ta emot feedbacken och omvandla det till något konstruktivt.
Vad skulle vara en bra ålder att införa betyg?
– Jag är inte alls säker på att åk 6 är en dålig ålder, men det bör anpassas till barnens förutsättningar. Flickor är mer känsliga och det bör man vara lyhörd för.
Text och foto: Mattias Fagerholm
