Enkäten Hälsa i skolan uppvisar många oroväckande särdrag för elever i landets svenskspråkiga skolor. Förhållandena hemma och relationen till lärarna är sämre än för elever i övriga skolor. Men mobbning och skolfrånvaro är ovanligare på svenskt håll.
Enligt de färska resultaten av enkäten Hälsa i skolan uppger största delen av barn och unga att de mår bra, är nöjda med sina liv och i huvudsak har en bra vardagsrytm och livsstil. Men det finns barn och unga i skolorna och läroanstalterna vars välbefinnande belastas av till exempel ökad frånvaro eller mobbning. Vid ett webbseminarium förra veckan presenterades resultaten av Hälsa i skolan ur ett finlandssvenskt perspektiv.
Anni Matikka, som är sakkunnig vid Institutet för hälsa och välfärd THL, berättade inledningsvis att det är vanligare i svenska skolor än i finskspråkiga att eleverna tycker om att gå i skolan.
– Däremot är det mindre vanligt att elever i de svenskspråkiga skolorna upplever skolentusiasm, sade Matikka.
Också upplevelsen av skolutmattning är vanligare nu än för två år sedan då enkäten Hälsa i skolan senast utfördes.
– Detta gäller framför allt flickor i årskurserna 8–9.
Gällande livet i skolan är somt bättre på finlandssvenskt håll, somt sämre.
– Jämfört med enkäten år 2021 är det nu mera sällsynt att elever i svenskspråkiga skolor i årskurserna 8–9 upplever sig ha bemötts av lärare på ett omhändertagande sätt, vilket är oroväckande.
Det är emellertid litet mindre vanligt att elever i de svenska skolorna kommer bra överens med sina lärare.
– Och man kommer betydligt sämre överens med sina kompisar än elever i de finskspråkiga skolorna rapporterar, säger Matikka.
Mindre frånvaro och mobbning på svenskt håll
Utbildningsstyrelsens generaldirektör Minna Kelhä besökte under hösten tio skolor och läroanstalter i fem kommuner under en tre veckor lång turné.
– I skolorna träffade jag entusiastiska lärare som berättade om projekt som de genomfört och elever som stolt visade mig runt i sin skola. Lärarna uttryckte å andra sidan sin oro över den ökade skolfrånvaron och hur man ska kunna bevara motivationen för skolgången hos eleverna och de studerande. Skolorna och läroanstalterna har god insyn i barn och ungas välbefinnande och dessa signaler är viktiga även för oss på Utbildningsstyrelsen, säger Minna Kelhä.
– Skolfrånvaro av alla slag är ovanligare i svenskspråkiga skolor än i de finskspråkiga och mobbningen är betydligt mera sällsynt i svenskspråkiga skolor och läroanstalter, säger Anni Matikka.
Däremot är det mindre vanligt att de svenska eleverna upplever sig ha en god dialog med sina föräldrar och vårdnadshavare.
Likaså är sorgligt nog upplevelsen av psykiskt våld av föräldrarna betydligt vanligare bland de svenskspråkiga eleverna.
– Den här kurvan pekar uppåt. Det är en oroväckande utveckling som pågått sedan 2019, framför allt bland eleverna i årskurserna 4–5, säger Matikka.
Det är dessvärre också nu litet vanligare att eleverna blivit utsatta för fysiskt våld av föräldrarna, speciellt bland pojkar i årskurserna 4–5.
Läs också psykiater Kristian Wahlbecks analys av Hälsa i skolan.
Finns hjälp att få?
Det är vanligare nu att eleverna upplever att det finns någon vuxen i skolan som de kan prata med om tunga saker.
Dock har de svenskspråkiga eleverna som behövt hjälp av skolkurator, skolpsykolog, hälsovårdare eller läkare för sitt dåliga mående, mera sällan fått hjälp än i skolorna i övrigt.
Undervisningsråd Christine Söderek vid Utbildningsstyrelsen har tittat litet närmare på bland annat missbruk bland eleverna. Hon noterar att det bland eleverna i åk 8–9 i svenskspråkiga skolor i södra Finland är betydligt vanligare att man säger sig vara ordentligt berusad minst en gång per månad i jämförelse med eleverna i de finskspråkiga skolorna (13 procent mot 9,2 procent). Enkannerligen gäller detta eleverna i gymnasiet där hisnande 26,3 procent av eleverna i svenskspråkiga skolor i södra Finland uppger sig vara ordentligt berusade minst en gång per månad medan bara 15,2 procent av eleverna i finskspråkiga gymnasier är det.
Likaså är det vanligare att eleverna i södra Finland säger sig ha provat cannabis åtminstone en gång. Svenskspråkiga gymnasier: 21,9 procent, finskspråkiga: 14,9 procent.
Hur gå vidare?
När resultaten av Hälsa i skolan publiceras är det viktigt att diskutera dem inom varje skolenhet, med personal, studerande och vårdnadshavare, säger Christine Söderek.
– Resultaten granskas gentemot målsättningar i läsårsplanen och enhetens elev- och studerandevårdgrupp väljer tyngdpunkter för utvecklingsarbetet. Vilka ändringar eftersträvas?
Därefter fattas beslut om vilka tillvägagångssätt som skall utvecklas och hur. Sedan väljer man mätare och ställer sig frågan gällande vilka resultat man förväntar sig en ändring i. Hela denna verksamhet kan ta två år i anspråk och kan utvärderas då följande enkäts resultat publiceras.
Tom Ahlfors
Lämna ett svar