I veckan kom en rapport från Undervisnings- och kulturministeriet som visar att barn med invandrarbakgrund har lägre resultat i PISA-undersökningarna än barn med inhemsk bakgrund.
Att ge alla barn möjlighet att lära är kärnan i finländsk utbildning. Challenge accepted, kunde man alltså tänka sig att samhällsdebatten skulle svara. Men de första dagarna efter rapporten verkade det som att samhällets ”vi” inte orkade töja sig runt riktigt alla elever. Sedan kom diskussionen igång.
Trots goda avsikter blir det lätt ett fokus på vem i stället för vad i de här samtalen, där vem är de utlandsföddas barn, som också riskerar att formuleras som själva problemet.
I en intervju i Helsingin Sanomat säger Vanda-ungdomarna Ledy Trang, Sofia Chepelev, Elias Kallioniemi , Armin Ebrahiminazi och Kimathi Mwang emot. Nej, invandrarskap påverkar inte våra kunskaper, säger de.
De har mera rätt än man kunde tro.
Läser man hela rapporten lär man sig att en av de viktigaste förklaringsgrunderna för allas kunskaper är föräldrars socioekonomiska bakgrund. Den förklarar 12 procent av variationen i matematik och 10 procent av variationen i läsfärdighet. En betydande andel av de utlandsfödda föräldrarna har lågt utbildade föräldrar, vilket bidrar till resultatet.
I PISA 2022 gjorde man också ett enkelt läsflytstest. Läsflyt handlar om teknisk språkbehärskning, inte om intelligens eller förmåga att lära sig. I PISA 2022 visade det sig att läsflyt förklarade 17 procent av variationen i matematik och 31 procent av variationen i läsfärdighet. Utlandsfödda föräldrars barn hade lägre resultat på läsflytstestet, 82 procent för första generationen och 90 procent för andra, jämfört med 93 för föräldrar födda i Finland, vilket alltså också bidrar till resultatet.
Om man kontrollerar för effekterna av föräldrars socioekonomiska bakgrund och läsflytsresultatet, dvs. att man nollar deras effekt, så kvarstår nästan ingen betydelse av invandrarbakgrund. För att citera rapporten, och för att ge Vanda-ungdomarna rätt: efter kontrollen ger invandrarbakgrund inget tilläggsvärde för att förklara variationen i resultat.
Vilket är samma budskap som värderingsmässigt är självklart men ändå är svårt att leva upp till: vi ska inte dela in barn i våra från Finland och era från utlandet, och peka på andra som problemet. Det vi behöver göra är det grundläggande, det vi kan påverka och vet hur man gör: lära alla barn att läsa, skriva och räkna. Oavsett vem de är, eller om det är lätt eller svårt i början med bokstäver och siffror.
