Finland var 2 år och Bertel 11 år när han började i Svenska Normallyceet (Norsen) i Helsingfors. Före det hade han gått fyra år i folkskolan. Bertel kom från en fattig familj. Pappa Frans var timmerman, men hade insjuknat i tuberkulos och tvingats sluta jobba. Mamma Hanna var blind. Utan ett stipendium hade Bertel inte kunnat fortsätta i skolan. I Norsen var han som vilken pojke som helst på den tiden, doppade flickornas flätor i bläckhornen och läste latin och gammalgrekiska. På kvällarna försörjde han familjen genom att lasta kol i hamnen.
Var det något Bertel lärde sig av skolan och livet var det uthållighet. Rektor Granit lär i och för sig ha varit sympatisk, men på den tiden bestod den här skolans bidrag till välbefinnande för ett fattigt barn framförallt i lyckan att få ett stipendium för att alls kunna gå i den.
Idag är det drygt hundra år sen Bertel började i Norsen. Stärkandet av barns välbefinnande är väl inskrivet i läroplanen vid det här laget. En viktig väg mot välbefinnande går genom att se och arbeta med elevers styrkor. Så som vi definierar det inom den positiva psykologin handlar styrkorna om våra goda inre egenskaper, vår karaktär. Redan Martin Luther King talade om karaktär som utbildningens sanna mål. Karaktärsstyrkorna, våra goda egenskaper, brukar delas i tre grupper: För det första handlar de om styrkor kring vilja och prestation. Att lära sig tålamod, självkontroll, optimism och uthållighet. Att inte ge upp. Att tro på sin egen förmåga. Bertel kunde passa bra in här. Det har visat sig att dessa styrkor bäddar för akademiska framgångar hos elever. En annan grupp karaktärsstyrkor handlar mer om det intellektuella. Hit hör att stärka nyfikenhet, kreativitet, entusiasm och en positiv inställning till själva lärandet hos elever. Bertel själv tyckte att lång matematik var den bästa vägen att utveckla sitt logiska tänkande. För det tredje har vi mellanmänskliga styrkor dit social intelligens, tacksamhet, vänlighet, omtanke och ärlighet hör. För att stärka elevers sociala fungerande är de avgörande. Till Bertels styrkor hörde att han inte bara lyckades försörja familjen med sitt kolskyfflande, utan också betala utbildning för sina båda småsyskon Greta och Uno.
Alla barn borde få en chans att utvecklas och stödas inom alla styrkeområden, i en balans som passar dem. Hur kan just du det här läsåret vara en del i att stärka alla dina elevers viljestyrkor, intellektuella styrkor och styrkor kring mellanmänsklighet? Hur ger ni välbefinnande tid och plats? Hur lever ni välbefinnande och styrkor i er vardag i skolan? Det är förstås inte bara skolans uppgift. Hemmen, hobbyarrangörer och andra vuxna är minst lika viktiga. Hur får ni i er skola dem med er i arbetet för alla elevers välbefinnande? Att vara fattig hade ett pris. Ett antal år senare hade Bertel klarat skolan, slutat skyffla kol och arbetade långt ute i skärgården som lantmätare. Han hade inte råd med en bil utan cyklade omkring överallt. 1939 kom så en inkallelseorder till fronten från staben i Åbo. Men det tog länge att resa med cykel och båt. När Bertel äntligen kom fram var han så försenad att hans regemente redan åkt till fronten. Så på grund av sin cykel slapp Bertel fronten och blev istället skickad tillbaka till Åland för att som civil i hemlighet bygga upp ett demilitariserat Ålands försvar. Men det är en annan historia (väl värd en lektion i historia). Många år senare blev Bertel min farfar. Men också det är en annan historia.
