Min skoltid hade en avgörande betydelse för att jag började se mig som en person som vill och kan påverka samhället omkring mig. Mitt intresse för samhällsfrågor hade jag säkert delvis fått hemifrån och tidsandan på 1970-talet påverkade givetvis också.
När jag var tio år började jag i Zillen, eller Tölö svenska samskola. Det var en stor förändring på olika sätt. En egen pedagogik men framför allt en uppmuntrande och tillåtande atmosfär.
Jag vill inte undervärdera betydelsen av undervisningen och det vi lärde oss – det var givetvis viktigt. Men från och med att vi var 10 år fostrades vi till att ta ansvar. Zillen var en liten skola, med bara en klass för varje årskull. Lärarna och eleverna kände varandra.
Skolan var uppbyggd så att olika klasser hade olika uppgifter. Vi hade en pappershandel som – om jag minns rätt – sjätte årskursen ansvarade för – att sälja, hålla reda på varorna och lagret et c. Vi hade också en bank, som lite äldre elever ansvarade för. Och vi hade en egen ordningsvakt – maskarna – som såg till att alla gick ut på rasterna och kom in igen i tid.
Som i de flesta skolor på den tiden utkom även en skoltidning i Zillen, Bubblan, och den låg helt på elevernas ansvar så vitt jag vet. Det samma gällde förstås elevföreningen.
Det viktigaste var ändå signalen att alla får vara med, alla behövs. Jag tycker att det också fanns en tolerans.
Det här är väldigt länge sedan. Zillen upphörde i och med att grundskolan infördes i Helsingfors efter mitten av 1970-talet. Men mycket levde kvar tack vare Zillens lärare, som fortsatte sitt arbete.
Det är viktigt att alla är delaktiga – men det kan man givetvis vara på olika sätt.
Det är viktigt att vara en del av en grupp. Särskilt under känsliga tider då man övergår från ett stadium till ett annat, och samtidigt ofta från ett skolhus till ett annat. Helst ska det finnas ett fysiskt utrymme som är gruppens – klassens – hem.
Skolan är ett samhälle i sig och ska locka till aktivitet och ansvar av olika slag.
För mig ledde det till ett livslångt intresse att förstå hur samhällen av olika slag fungerar, hur de är uppbyggda och hur de beaktar dem vars samhälle det är. Medborgarnas.
Tack vare det samhälle som min skola var blev jag en medborgare. En medborgare är ingen undersåte utan en aktiv aktör. Man får vara med, delta och påverka, tillsammans med andra och med respekt för andra.
Jag hoppas och tror att många skolor fungerar så även i dag. Det är nämligen ett sätt att skapa en fungerande demokrati.
