Rättsstat och demokrati. Två väldigt värdeladdade ord men samtidigt så fundamentala i vårt samhälle, och så oerhört viktiga. Det borde vara självklart att ha dem som rättesnöre för vårt finländska, nordiska och varför inte, västerländska samfund. Som två lysande stjärnor som leder oss mot en allt ljusare framtid. Men hur cementerade är begreppen idag? Kan vi med handen på hjärtat anse att allt fungerar hos oss, eller där ute i världen? Hur ser det ut i skolan? Och vad försöker vi lära ut där?
Har själv under de senaste åren mer och mer fått upp ögonen för själva begreppet rättsstat som kanske, åtminstone inte tidigare, tillräckligt uppmärksammats i läroböckerna. Jag har insett att det tydligt bör klargöras för eleverna och vad som menas med det.
Jag tänker mig att det gäller att konkretisera, diskutera och vara uppmärksam på diskussionen som förs i medierna, och i allt högre grad, de sociala medierna. Det gäller att med kritiska ögon och öron ta del av informationsflödet och källkritiskt granska innehållet och också förstå legalitetsprincipen i allt som sägs och skrivs. Vad får man säga och skriva utan att det till exempel tolkas som hets mot folkgrupp eller kan klassas som ärekränkning eller brott mot integritet?
Orsaken till ett ökat fokus är dels att vissa (tidigare) så självklara principer i vårt eget samhälle inte mera är det, dels förstås att oroväckande signaler når oss från andra västerländska demokratiska stater. Det har blivit klart för oss alla att vi ständigt bör slå vakt om och se över de principer som hör till vår dyrbara demokrati och rättstatsuppfattning. Så har jag också själv, med en ökad erfarenhet, förstått essensen av vad vi riktigt vill och menar med demokrati och rättsstat. Tidigare har det, åtminstone inte på nära håll, funnits någon orsak att ifrågasätta eller vara orolig för dessa principer.
I somras fick misshandelsfallet i Minneapolis som ledde till George Floyds för tidiga död stor uppmärksamhet i stora delar av världen och som också lett till protester på många håll. Det visar med all tydlighet att också ett land som Förenta staterna, som traditionellt ansetts vara sinnebilden för alla fri- och rättigheter, igen fått en allvarlig törn och med all tydlighet bevisar att allt som berör begreppet rättsstat och de demokratiska beståndsdelarna ständigt måste ses över.
Också Coronakrisen har aktualiserat rättsstatsprincipen. Hur mycket får man tumma på våra fri- och rättigheter med hänsyn till att rädda så många liv som möjligt? Detta leder obönhörligt till friktion. Grundlagen innehåller få regler med direkt sikte på en folkhälsokris av det här slaget. Samtidigt utgör krisen ett givet diskussionstema i gymnasiet och skolan överlag, liksom det ovanstående fallet med George Floyd. Demokrati- och rättsstatsprincipen är ett komplicerat maskineri där alla delar med jämna mellanrum måste oljas, ses över (också i skolan) och kanske bytas ut (som förhoppningsvis presidenten i USA) för att kunna orka gå på och alstra “positiv energi” för folket, inklusive den unga generationen och blivande beslutsfattare
