I Kyrkslätt har man vid rekryteringen av en psykolog inte prioriterat kunskaper i svenska. Det innebär i praktiken att svenskspråkiga barn inom småbarnspedagogiken saknar tillgång till psykologstöd på sitt eget modersmål. Det som erbjuds är endast stöd i form av finskspråkig konsultation.
Hur gick det riktigt så här? Orsaken är i grund och botten ganska enkel. Den svenska småbarnspedagogiken lyder under den finska skolförvaltningen. Och då man anställer en psykolog vid en finsk förvaltningsenhet så finns det heller inga skäl att ställa några krav på kunskaper i svenska, resonerar man i Kyrkslätt.
Skolförvaltningen i Kyrkslätt har varit i rubrikerna på ett föga smickrade sätt de senaste åren. I den så kallade bildningshärvan försökte bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen driva igenom en organisationsreform där den svenska skolförvaltningen införlivades med den finska. Modellen revs dock upp och den svenska förvaltningen återgick till att vara en egen enhet. Dock så att småbarnspedagogiken förblev inom den finska organisationen. Ett resultat av hur olyckligt det kan gå ser vi nu ett exempel på. Om det är någon som har tvivlat på betydelsen av en egen svensk skolförvaltning så senast nu borde varningsklockorna ringa. Strukturerna har en betydelse inte minst när det gäller att trygga svenska tjänster på sikt.
I Kyrkslätt har man inom skolförvaltningen upprepade gånger slirat när det kommer till det svenska. En gång är ett misstag, två gånger är en vana, tre gånger är ett mönster. Det mönster som gång på gång upprepas i Kyrkslätt kan inte betraktas som något annat än språklig arrogans.
En gång är ett misstag, två gånger är en vana, tre gånger är ett mönster.
Anu Vesiluoma, direktör för småbarnsfostran, säger att det är ”självklart att vi vid eventuella rekryteringar strävar efter att hitta personer med kunskaper i svenska”. En blick i backspegeln visar att det har varit allt annat än självklart. Valet av Ikonen till bildningsdirektör har förrättats tre gånger och motkandidaten Mikael Flemmich har fört frågan till juridisk prövning eftersom han upplever att han diskriminerats på språklig grund. Och nyligen hävde Helsingfors förvaltningsdomstol valet av utbildningsdirektör. I den ursprungliga organisationsmodellen var tanken att utbildningsdirektören, utan några som helst kunskaper i svenska, skulle leda även det svenska skolväsendet.
Stefan Sjöholm, professor i kommunalförvaltning, sade redan år 2023 i en intervju för tidningen Läraren att de finlandssvenska politikerna i Kyrkslätt inte har varit tillräckligt vakna i skolförvaltningsfrågan. Uppenbarligen finns det fog för rannsakan. Då man på tjänstemannanivå förhåller sig arrogant till det svenska krävs att den finlandssvenska intressebevakningen skärps.
