”Make Solhörnan great again.” När närvårdaren Mathias Back poserade med en keps prydd med den texten i sociala medier resulterade det i en varning av arbetsgivaren, rapporterar Vasabladet. Solhörnan är ett serviceboende i Korsholm och Österbottens välfärdsområde vill förvandla det till ett gemenskapsboende. Planerna har skapat oro bland de anhöriga och man har startat en namninsamling för att bevara Solhörnan.
Back har i en insändare i Vasabladet kritiserat välfärdsområdet, dvs sin arbetsgivare, för att ha dålig strategi beträffande gemenskapsboenden. Den lät arbetsgivaren passera, men kepsen fick bägaren at rinna över. Att varna en anställd som uttrycker en åsikt med en keps känns nog som en hård åtgärd av en arbetsgivare, säger jurist Katja Mäkeläinen-Oinonen till VBL.
Frågan är intressant både ur ett principiellt och ur ett juridiskt perspektiv. Får en arbetstagare offentligt kritisera sin arbetsgivare? I det här fallet var arbetsgivaren ett välfärdsområde, det kunde lika väl ha varit en kommunalt anställd arbetstagare. Får en lärare eller rektor uttrycka sitt missnöje med sin arbetsgivare. I princip ja, säger Mäkeläinen-Oinonen.
Inom utbildningssektorn finns ett prejudicerade fall. En rektor uttalade sig offentligt i kritiska ordalag angående en planerad gymnasiefusion. Det uppskattade inte kommunens bildningsdirektör och gav rektorn en skriftlig varning. Frågan gick till Justitieombudsmannens byrå för prövning. Biträdande JO Mikko Sarja konstaterade att bildningsdirektören hade kränkt rektorns yttrandefrihet. Rektorn är skolans företrädare, expert på sitt område och har rätt att föra fram kritiska åsikter, slog Sarja fast. Till den i grundlagen tryggade yttrandefriheten hör rätten att ge sin syn på gymnasiefusionen, menade han.
Rektorn är skolans företrädare, expert på sitt område och har rätt att föra fram kritiska åsikter.
Den varnade rektorn hade alltså enligt JO en grundlagsenlig rätt att uttrycka sin kritik. I det här fallet hade dessutom bildningsnämnden bett om information hur projektet framskrider, vilket kan tolkas som att rektorn rent av hade en skyldighet att delge sina åsikter.
Sällan hör man om så drastiska åtgärder som Österbottens välfärdsområde tog till. Men det är inte helt ovanligt, också bland undervisningspersonal, att man drar sig för att offentligt uttala sig i frågor som kan vara känsliga. Så borde det inte få vara. Arbetstagare måste kunna framföra kritik utan en rädsla för repressalier. Yttrandefriheten ska vi värna om. Det handlar inte om att jävlas med någon eller att sätta folk på pottan. Det är ett sätt att låta missförhållanden komma till ytan.
