För ett par veckor sedan kunde man på många ställen läsa om hur föräldrar i Sverige har familjeadvokaten med sig på barnens utvecklingssamtal i skolan. Texten kom från den svenska nyhetsbyrån TT. Alla svenska nyhetsmedier nappade. I Finland också Hufvudstadsbladet, på nyhetsplats, i insändare och ledare. Är det ett problem att föräldrar engagerar sig, alla vill ju väl, skrev Ingemo Lindroos. Finlands Svenska Lärarförbunds ordförande Inger Damlin stod upp för lärarnas integritet. Hem och Skolas verksamhetsledare Micaela Romantschuk gjöt olja på vågorna, om balans mellan föräldraengagemang och respekt för lärare.
En dryg vecka senare visade det sig att själva nyheten kanske inte stämde. Anna Gullberg, journalist på Expressen, var skeptisk till den alltför perfekta bilden. Hon kollade en gång extra. Varken huvudkällan Sveriges kommuner och regioner eller Sveriges lärare kunde då uppge hur många fall det egentligen handlade om, eller exakt var de här juristutrustade familjerna skulle ha dykt upp.
Det är inte så konstigt att de är svåra att hitta. Vem skulle familjerna vara, ”i socialt utsatta som välbärgade områden” som det står i TT:s text, som har en advokat som de ringer när de ska på ett jobbigt möte? Det är jättedyrt, men okej, det finns säkert folk som har råd, tänkte jag först. Det kanske det finns. Men inte särskilt många. Ingen ännu som gått att visa upp.
Den sakligt problematiskt grundade diskussionen är ändå inte helt ute och cyklar. Det marginella extremexemplet – advokaten på utvecklingssamtal – trycker på en öm punkt i utbildningssystem, särskilt i den gemensamma grundskolan: är skolan till för mitt barn eller för alla barn? Och vilka barn är jag som förälder beredd att engagera mig för? Mina eller alla?
I verkligheten förhoppningsvis båda. Men om det blir för mycket av det första kan den oftast goda föräldravälviljan bli problematisk, eftersom den då kan gå ut över andras barns möjligheter.
Fackförbundet Sveriges lärare verkar ha valt att fokusera på svårigheterna. Deras tidning har länkat fyra artiklar till advokatnyheten, bland annat ”8 frågor och svar – så hanterar du jobbiga föräldrar”. I Finland har samma polarisering inte uppstått, bland annat för att vi inte har en marknadsbaserad skola. Det finns riktigt många goda skäl att undvika en motsättning mellan vårdnadshavare och skola. Särskilt om den drivs på av en nyhetsbrasa som verkar ha dåligt med kärnved i mitten. Lärare + föräldrar = hjärta. Nästan alltid.
