Svensk behörighet inte självskriven för finländska lärare

Vägen från en finländsk pedagogie magisterexamen till att få legitimation som lärare i Sverige kan emellertid vara rätt lång, också om den sällan innehåller oöverkomliga hinder. Det finns ingen automatik, utan processen är individuell och tar ett halvår i anspråk, och kostar dessutom pengar.

Anders Rabenius är chef för enheten för lärarlegitimation vid Skolverket och säger först och främst att Skolverket inte har något att göra med att Åbo Akademi vill inrätta en utbildning i Uppsala universitets lokaler.

– Jag har ingen åsikt om det. Uppsala universitet är en egen myndighet så vi har inget att säga till om hur de lägger upp sitt arbete.

Det som däremot kan bli intressant är då de lärare som utbildats vid den finländska utbildningen i Uppsala skall söka lärarlegitimation i Sverige, säger Anders.

– Om examen från den planerade ÅA-utbildningen i Uppsala är finländsk gäller samma hantering ur legitimationsperspektiv som om utbildningen hade skett vid Åbo Akademi eller något annat motsvarande lärosäte i Finland.

– Om en person med den examen vill ansöka om lärarlegitimation i Sverige validerar Skolverket den utbildningen för att se vad som ingår i den och sätta det i relation till de krav som ställs i Sverige. Efter det kan vi fatta beslut om personen beviljas legitimation och med vilken behörighet och för vilka ämnen, säger Anders Rabenius.

Ingen automatik

Det finns alltså inte någon självskriven automatik för att en lärare med utländsk examen skall få lärarlegitimation i Sverige. Visserligen kan den läraren få jobba i Sverige, men det går inte att få en fast tjänst utan att vara legitimerad.

– Förenklat kan ändå sägas att de nordiska lärarutbildningarna tenderar att likna varandra mer, så att skillnaderna är mindre än om vi jämför med en lärarutbildning i till exempel Tyskland eller Syrien, säger Rabenius.

Hypotetiskt är det möjligt att ÅA-utbildningen strömlinjeformas i Uppsala för att vara anpassad till de nationella villkoren för lärarlegitimation och behörighet i Sverige.

– Sannolikt försöker man utforma utbildningen enligt de krav som ställs i Sverige för att utbildningen skall ge behörighet. Men jag vill framhålla att Skolverket inte lägger sig i detta eftersom Uppsala universitet är ett lärosäte och därtill en egen myndighet.

Finns alla bitar på plats? Uppfylls alla krav?

Vad kan då vänta den som fått sin finländska lärarexamen och vill få en lärartjänst i Sverige, med andra ord legitimeras.

– Då man har fått sitt examensbevis skickar man in en ansökan till Skolverket. Vi har ett samarbete med Universitets- och högskolerådet. (UHR) som har djupare och bättre kunskap om de utländska examina, berättar Gunilla Sellbom som är handläggare vid Skolverket

– Utgående från yttrandet från UHR börjar vi på Skolverket se om alla bitar som krävs finns på plats. Exempelvis bör en idrottslärare visa att den har kunskap i simning och livräddning och gällande religionskunskap bör man visa att man är utbildad inom de större världsreligionerna.

– Är det något saknas informerar vi den sökande om det som då har möjlighet att påvisa att den har den meriten. Saknar den sökande den meriten får den en hänvisning till vad den personen kan göra för att uppfylla de kraven.

Antingen studerar man litet mera eller så jobbar man som lärare en tid och visar sina meriter på det sättet. Det beror litet på vad det är som saknas, säger Gunilla Sellbom.

– För den som tagit ut sin examen i Sverige behövs inget yttrande från Universitets- och högskolrådet. För lärare i idrott och hälsa som tagit svensk lärarexamen ingår kurser i simning och livräddning i utbildningen.

Det är inte många länder vars lärarutbildningar uppfyller de redan nämnda kraven på kunskap om världsreligionerna, vilket betyder att de flesta måste komplettera med detta för att bli legitimerade.

ÅA-utbildningen i Uppsala gäller primärt lärare i åk 1–6. Har du tidigare handlagt finländska klasslärares ansökningar?

– Ja, det har jag. För åk 1–2 finns överlag ett specifikt krav som gäller pedagogiken kring läs- och skrivutveckling. Det är något annat än att man har svenska som modersmål eller utbildat sig på svenska.

– Det finns dock undantag från kravet på läs- och skrivutveckling som gäller den som har en utbildning från Finland och har rätt att anställas i svensktalande skolor. Om det är så att man inte omfattas av de här undantagen och inte har läs- och skrivutveckling, kan man läsa kursen på 7,5 poäng för att komplettera det.

Har du upplevt att någon lärare med finländsk examen fått sin svenska legitimation utan att komplettera alls?

– Om man saknar kursen i läs- och skrivutveckling för åk 1–2 kan man ändå få legitimation för de högre årskurserna 3–6. Det går att få legitimation också för åk 1–2, men bara för de så kallade praktiska och estetiska ämnen såsom bild och musik. För ämnet religionskunskap måste kravet på kunskap om världsreligionerna vara uppfyllt. Det samma gäller kravet på simning och livräddning för en lärare i idrott och hälsa. Så undantagen jag nämnde berör inte dessa två ämnen. Det är endast läs- och skrivutvecklingen och möjligheten att få legitimation i årskurs 1–2 som påverkas.

– Så det kan innebära att man får legitimation som lärare i årskurs 1–6, men man kanske inte får behörighet i ämnena religionskunskap eller idrott och hälsa för att man inte uppfyller de specifika krav som gäller för de ämnena, säger Gunilla Sellbom.

Även om vissa delar saknas gör inte att hela legitimationen uteblir, utan man får legitimation som uppfyller kraven och då kan en tjänst skräddarsys för just den legitimationen.

Det går också att påvisa sina meriter genom att jobba som lärare, då skall man göra det minst ett läsår och minst som halvtidsanställd.

Är handläggningstiden för legitimation längre för en lärare med finländsk examen än för en med svensk examen?

– Ja, det är den eftersom en svenska examen inte behöver granskas av Universitets- och högskolerådet, säger Gunilla Sellbom.

– Efter det utlåtandet skriver vi till den lärare som ansöker om legitimation och berättar om vad som saknas. Så det blir några extra steg för den som har en utländsk lärarexamen.

Handläggningstiden är omkring 4 månader för att få det första utlåtandet. Därefter skall läraren påvisa att den har de kunskaper som saknas och lämna in en ny ansökan som i sin tur har en litet kortare handläggningstid

Avgiften för varje ansökan är 1500 kronor, det vill säga 150 euro.

Komplettering kan skötas på flera olika sätt

Får man ett utlåtande från Skolverket att någonting saknas i utbildningen kan man ifall det behövs hänvisas till Utländska lärares vidareutbildning och får hjälp att hitta de kurser man behöver.

Utländska lärares vidareutbildning, ULV, erbjuder kompletterande utbildning för personer med utländsk lärarexamen.

Susanna Malm är nationell samordnare vid ULV och berättar att det dock är sannolikt att personer med finländsk svenskspråkig lärarutbildning inte alls behöver hänvisas till ULV.

Också Susanna Malm nämner kursen i läs- och skrivutveckling.

– Ifall läraren saknar den tidigare nämnda kursen i läs- och skrivutveckling går den att läsa vid något annat lärosäte. Läraren kan också visa att hon eller han har den kunskapen även utan högskolestudier. Det går att kompensera brister i utbildningen genom att tjänstgöra som lärare eller utföra ett lämplighetsprov.

Det finns inget nationellt krav som gäller lärarjobb i Sverige och till exempel svensk skollagstiftning?

– Nej, så länge det inte är en uttrycklig brist i den tidigare utbildningen, och då gäller det inte svensk lagstiftning utan den lärarförberedande delen, då den pedagogiska och didaktiska delen av utbildningen inte är tillräcklig i omfång.

Tom Ahlfors