Under detta år är löneförhöjningen 2,5 procent, nästa år 2,9 procent och under det sista avtalsåret 2,4 procent. Industrifacket och de andra FFC-förbunden gick i höstas ut med ett lönekrav på 10 procent, 6 procent det första året och 4 procent året därpå. Med facit på hand fick man alltså nöja sig med betydligt lägre löneförhöjningar än man hade hoppats på. De närmaste åren förväntas inflationen bli lägre än vad man tidigare har förutspått, uppgav Industrifackets ordförande Riku Aalto som en orsak till att man kunde godkänna avtalet. Avtalslösningen har föregåtts av strejker och Industrifacket förkastade nyligen ett medlingsbud som skulle ha gett löneförhöjningar på 7 procent fördelat på tre år.
Exportindustrin visar vägen
Avtalet berör direkt över 90 000 löntagare, men får konsekvenser för hela arbetsmarknadsfältet. Teknologiindustrins avtal brukar fungera som vägvisare även för andra branscher, och betydelsen förstärks i och med den lagstadgade exportmodellen. Enligt den kan riksmedlaren inte ge medlingsbud som överstiger den allmänna lönelinjen. Och det är exportindustrin som definierar den allmänna linjen. Även andra branscher har i sina avtal följt teknologiindustrins utstakade väg och den allmänna linjen har utkristalliserats till 7,8 procent fördelat på två år.
Det kommunala tjänstekollektivavtalet löper ut 30.4.2025. De centrala avtalsparterna för lärarnas vidkommande, dvs arbetsgivarorganisationen Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU, har redan tagit pulsen på varandra. Katarina Murto, som är både lärarfacket OAJ:s och FOSU:s ordförande mötte KT:s vd Markku Jalonen i en arbetsmarknadsdebatt under Educamässan i januari.
Katarina Murto ville inte i offentligheten föra fram hurudana löneförhöjningar OAJ eftersträvar utan hon nöjde sig med att konstatera att organisationen söker en lösning som förbättrar medlemmarnas köpkraft. Murto ondgjorde sig över exportmodellen och menade att den kommer att påverka förhandlingsdynamiken då regeringen i praktiken har signalerat att man måste hålla sig till den allmänna linjen. Hur ska man definiera den allmänna linjen och vilken är riktigt kostnadseffekten i de avtal som görs, undrade Murto.
Inte heller Markku Jalonen var förtjust i att lagstiftarna har blandat sig i arbetsmarknadsfrågorna. Han hänvisade till konflikten 2022 då 150 000 arbetstagare, även lärarna, strejkade. Om det blir liknande svåra lägen sköter man det bäst parterna emellan, inte lagstiftningsvägen, menade Jalonen.
Löneutvecklingsprogrammet i vågskålen?
En extra krydda i vårens kommunala avtalsförhandlingar är att det löneutvecklingsprogram som man strejkade sig fram till 2022 nu möjligtvis är i vågskålen. Det femåriga löneutvecklingsprogrammet sträcker sig till år 2027 men det finns en möjlighet för KT att säga upp avtalet. Det bör i så fall ske senast 30.4.2025. Om KT skulle ta till en så drastisk åtgärd är justeringspotten på 0,8 procent 2026 och 1,2 procent 2027 i farozonen.
Förhandlingsresultat om justeringspotten 2025
Nyligen kom avtalsparterna överens om hur den löneutvecklingspott på 0,8 procent som träder i kraft i februari 2025 ska fördelas. Bland annat överförs 1 procent av det första årsbundna tillägget (fem år) till grundlönen för klasslärare. Dessutom höjs lönen med 0,41 procent. Det här gäller dock inte klasslärare med dubbel behörighet. Ändringen gynnar främst lärare i början av sin yrkesbana. Också ersättningen för klassföreståndaruppgifter i årskurserna 7–9 höjs med ca 45 euro. Ändringen träder i kraft 1.8.2025.
Jalonen tackar för sig
Markku Jalonen tog inte ställning till löneutvecklingsprogrammets öde utan konstaterade bara att det klarnar i vårens förhandlingar. I själva verket kommer inte de stundande förhandlingarna längre att ligga på Jalonens bord. Han avgick med pension i slutet av februari och efterträddes av Henrika Nybondas-Kangas. I en intervju för tidningen Läraren sade hon att löneutvecklingsprogrammet är en del av en större helhet.
Förhandlingarna om nya tjänste- och arbetskollektivavtal i kommun- och välfärdssektorn inleddes den 11 mars.
Text: Mattias Fagerholm
