Korsholms kommunstyrelse aviserade nämligen i medlet av februari att man inleder samarbetsförhandlingar med hela kommunens personal. Målsättningen är att balansera kommunens ekonomi och spara en miljon euro på årsbasis fram till år 2027.
– Läget är utmanande. Det är inte lätt att hitta ställen där man kan spara. Om jag tänker på skolvärlden så har vi redan sparat mycket. Barnen drabbas redan nu, säger Lotta Matikainen, som är huvudförtroendeman i Korsholm.
Matikainen syftar på att bildningssektorn redan har drabbats av nedskärningar på omkring 600 000 euro. Då fick skolgångshandledarna ta en stor smäll.
– Skär man ytterligare kommer vikariekostnaderna att stiga, befarar Matikainen och hänvisar till att sjukfrånvaron har varit oroväckande hög bland undervisningspersonalen.
Inte lärarnas uppgift att berätta hur kommunen ska spara
Pocke Wikström och förbundsordförande Inger Damlin är på plats för att ge sin syn på hur man ska förhålla sig till de pågående samarbetsförhandlingarna. Wikström påminner om att det inte är lärarföreningens uppgift att komma med förslag på hur kommunen ska spara.
– Om kommunens penningsäck inte räcker för att producera den service som man har idag så är det beslutsfattarnas uppgift att bestämma på vilket sätt man ska sänka servicenivån, säger Wikström.
Nej till frivilliga sparledigheter
Från lärarfackligt håll säger man konsekvent nej till frivilliga sparledigheter. Om en lärare är borta faller det på någon annans lott att ta hand om elevgruppen vid sidan av sin egen undervisning. I det sammanhanget blir det svårt att argumentera för mindre undervisningsgrupper.
– Vi kan inte medvetet gå in för lösningar som försämrar undervisningen. En frånvarande lärare ska alltid ha en vikarie.
Wikström påminner om att kommunerna enligt lag är skyldiga att arrangera undervisning och att man också får pengar från staten för ändamålet. I och med reformen av stödet för lärande utökas de facto statsandelarna för den grundläggande utbildningen.
Elin Hassel-Löfqvist, ordförande för Korsholms svenska lärarförening, konstaterar ändå att statsandelarna inte är öronmärkta och att de i värsta fall kan användas till belysningen på Replotbron. Blir det inga konsekvenser för kommunerna om de så flagrant väljer att blunda för lagstiftarnas intensioner?
– Undervisnings- och kulturministeriet har signalerat att man ska ha ett uppföljningssystem, svarar Wikström.
Nej till permitteringar
Hur samarbetsförhandlingarna utfaller i Korsholm är ännu oklart. Lotta Matikainen kan ändå ge beskedet att uppsägningar inte är på agendan just nu. Ett tänkbart scenario är att personalen permitteras. Matikainen befarar ändå att det är en lösning som i slutändan kan stå kommunen dyrt.
– Eleverna skulle lida av det, och det finns troligen ett behov av stödåtgärder efteråt. Men det gäller också lärarnas ork. Om du ska ta hand om flera klasser samtidigt handlar det bara om att överleva, säger hon.
Pocke Wikström konstaterar att en permittering är ett ensidigt beslut av arbetsgivaren som därmed också ansvarar för konsekvenserna.
– Skolan är inte en fabrik som man kan stänga. Vi avtalar inte om permitteringar, säger han.
Kan en rektor i händelse av permittering be vårdnadshavarna hålla sina barn hemma, vill Korsholmslärarna veta.
– Då bryter man mot lagen om grundläggande utbildning. Eleverna har rätt till undervisning i enlighet med läroplanen och rätt till en trygg undervisningsmiljö.
Inte möjligt att byta semesterpeng mot ledig tid
Bland lärarna finns också en oro för att semesterpengen kan komma att ryka. På den punkten ges lugnande besked.
– UKTA (Tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns undervisningspersonal) tillåter det inte. Semesterpengen är en del av årslönen. Det är inte någonting extra, det är ingen bonus.
Vid Korsholms kommun uppger man att förhandlingarna ska vara avslutade under pågående fullmäktigeperiod, det vill säga före utgången av maj månad.
– Jag hoppas att jag inte behöver komma hit på nytt, avslutar Pocke Wikström.
Text och foto: Mattias Fagerholm
