I november gav Arto Satonen arbetsmarknadsparterna ett ultimatum: Kom upp men en egen modell på hur en exportdriven arbetsmarknadsmodell kunde se ut. Om den svarar på de målsättningar som finns i regeringsprogrammet så kan vi köpa den.
Inom arbetsmarknadsfältet kunde man inte nå enighet och förhandlingarna avbröts redan i medlet av december. En orsak till de strandade förhandlingarna var att FFC ville lyfta in även regeringens övriga arbetsmarknadsreformer i förhandlingarna.
Lagstiftningsprocessen inleds
Enligt Satonen skulle det bästa ha varit om arbetstagar- och arbetsgivarparten sinsemellan kunde komma överens om en modell, men menade att det för tillfället inte finns förutsättningar för det.
– Eftersom man inte har nått något förhandlingsresultat inleds nu lagstiftningsprocessen, säger Satonen.
Det handlar alltså om att regeringen vill ändra lagen så att varken riksförlikningsmannen eller en förlikningsnämnd ska kunna ge ett förlikningsförslag som överskrider den så kallade allmänna linjen. Regeringens avsikt med lagförändringen är att exportindustrin framöver ska sätta lönenivån. I praktiken skulle det innebära att exportindustrins löneförhöjningar utgör ett tak även för andra branscher. Löntagarna inom den offentliga sektorn, exempelvis lärarfacken OAJ och FSL, har motsatt sig modellen eftersom man befarar att det skulle cementera lönegapet mellan den privata och offentliga sektorn.
– Det betyder att man bakbinder riksförlikningsmannens händer och sett ur den offentliga sektorns perspektiv finns inget intresse längre att hitta lösningar där, säger OAJ:s ordförande Katarina Murto.
Förhandlingsdörren på glänt
Minister Satonen lämnade ännu dörren på glänt för arbetsmarknadsparterna att hitta en lösning. Den arbetsgrupp som ska grunna på hur modellen kunde se ut har tid på sig till utgången av maj. Om arbetsmarknadsparterna under den tiden kan komma med ett förslag på hur en exportdriven modell kunde se ut lovar Satonen att regeringen nog hörsammar det.
– Det är positivt att arbetsministern uppmanar parterna att förhandla och jag ser det som en bra lösning. Jag uppmanar alla förbund att komma tillbaka till förhandlingsbordet, säger Katarina Murto
Hur hoppfull är du?
– Inte alls för tillfället. Det känns som om meningsskiljaktigheterna bara har ökat sedan i december. Vi har nog en rejäl kris på arbetsmarknaden. Det har blivit en tråkig klyfta mellan den privata och offentliga sektorn.
Inte heller FFC-basen Jarkko Eloranta har en speciellt stark tro på att fortsatta förhandlingar ger resultat.
– Utgående från dagens diskussioner kommer det nog inte att bli lätt, säger Eloranta.
Det bör kanske tilläggas att FFC har utpekats som syndabocken för att förhandlingarna rann ut i sanden före årsskiftet.
Begränsa inte riksförlikningsmannens mandat
Också Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivaren KT är besviken på att man nu av allt att döma går in för att lagstifta om en exportmodell.
– Vi hade varit beredda att fortsätta förhandlingarna, och vi är det fortfarande. Det är viktigt att det fönstret är öppet ännu, säger VD Markku Jalonen.
Jalonen är inte förtjust i att man vill begränsa riksförlikningsmannens möjligheter att lösa tvister på arbetsmarknaden.
– Vi hade en allvarlig arbetsmarknadskris år 2022. Omkring 150.00 arbetstagare var i strejk, 700.00 arbetsdagar gick förlorade. Centrala funktioner i samhället var hotade. Men genom vårt förhandlingssystem kunde vi förhindra att krisen förvärrades och utvidgades. Därför borde man inte begränsa mandatet, säger Jalonen.
I den kommunala avtalsrörelsen från 2022 som Jalonen hänvisar till fick de facto de offentligt anställda löneförhöjningar som överskred exportindustrins nivå. Det här är uppenbarligen något som regeringen inte vill att ska upprepa sig. Markku Jalonen menar att det i en exportmodell borde gå att avvika från den allmänna linjen, men på vilka grunder det kan ske borde arbetsmarknadsparterna ha en gemensam syn på.
– Under vissa förutsägningar har man också i Sverige gjort undantag från den allmänna linjen, tex vad gäller lärarna, säger Jalonen.
Läs också
Är Sveriges väg vår?
Arto Satonen känner inte någon större oro för att den offentliga sektorn ska komma i kläm i en exportdriven modell.
– Det svenska systemet har fungerat i 20 år och det har kunnat se både till den inhemska marknaden och den offentliga sektorn, säger Satonen.
Också riksförlikningsmannen har i sitt utlåtande slagit fast att en lagförändring inte är ändamålsenlig. Satonen menar ändå att processen går vidare.
– En exportdriven modell är så central att regeringen inte kan låta bli att agera i frågan. Det bästa hade varit om arbetsmarknadsparterna hade hittat en lösning sinsemellan, men att inte driva exportmodellen vidare är inget alternativ. Det är en nödvändighet för Finlands ekonomi att vi får en modell som utgår från exportindustrins konkurrenskraft, säger Satonen.
Tanken är att regeringen ska ge sitt lagförslag till riksdagen i början av hösten och att lagen träder i kraft i slutet av året.
Lärarfacket OAJ:s styrelse har ett extra insatt möte 17.1.2024. Då kommer man enligt Katarina Murto att besluta om eventuella organisatoriska åtgärder.
Text och foto: Mattias Fagerholm
