I maj stod det efter avslutade samarbetsförhandlingar klart att Korsholms kommun går in för permitteringar av personalen för att balansera ekonomin. Lärarna permitteras i tre dagar (en dag år 2025 och två dagar år 2026, eller tvärtom) var beskedet då.
Nu är budet från Korsholm att lärarna ska välja mellan en permittering på tre dagar eller ta tjänstledighet i sparsyfte i två dagar. Vid Finlands svenska lärarförbund FSL ser man inte på detta med blida ögon.
– Korsholm har som utbildningsanordnare beslutat att man kommer att sänka på kvaliteten i undervisningen och äventyra tryggheten. Det valet gjorde man när beslut om permitteringar fattades. En permittering är inte ett val som arbetstagaren gör, utan det är arbetsgivarens ensidiga beslut, säger Pocke Wikström.
– Man hade kunnat göra annorlunda, till exempel höja skattöret eller se över servicestrukturen.
Avtalet känner inte till ledigheter i sparsyfte
Wikström säger att arbetsgivaren föreställer sig att man kommer lättare undan om lärarna anhåller om tjänstledighet i sparsyfte. Men den finns en del juridiska problem med förfarandet. I tjänstekollektivavtalet är det definierat hur permitteringar ska förverkligas, spelreglerna är klara. Arbetet och löneutbetalningen upphör och läraren har ingen skyldighet att till exempel tillverka material för de dagar man är permitterad. Men varken avtalet eller lagstiftningen känner till begreppet tjänstledigheter i sparsyfte. Det innebär att ansvarsfrågan blir oklar.
– Arbetsgivarens tanke är att lärarna ska vikariera varandra utan lön. Men det betyder att rektorn inte kan förordna en lärare att vikariera en tjänstledig lärare. Om hen gör det måste nämligen lön också betalas. Vem är då ansvarig för undervisningen och tryggheten? Det är moraliskt förkastligt att försätta rektorerna i en situation där de måste tumma på säkerheten och kvaliteten. Man skapar något som varken avtalet eller lagstiftningen ger ramar eller gränser för.
Så vem är riktigt ansvarig?
– I sista hand är det kommunstyrelsen i Korsholm som bär ansvaret. De är utbildningsanordnare, de har fattat permitteringsbeslutet och de tillåter tjänstledigheter i sparsyfte.
På FSL säger man kategoriskt nej till sparledigheter.
– Om jag som lärare väljer tjänstledighet i sparsyfte är det mitt beslut att sänka på kvaliteten i undervisningen. Då har jag som lärare fattat beslutet och inte arbetsgivaren, på vars ansvar det borde ligga som utbildningsanordnare.
Lärarföreningen: Korsholm tar inte sitt ansvar
Korsholms svenska lärarförening med ordförande Elin Hassel-Löfqvist i spetsen skriver i en insändare i Vasabladet att Korsholm ”skjuter ifrån sig ansvarsfrågan för undervisningen och tryggheten och lockar med ekonomiska incitament.” Dessutom ställer man frågan vilket det egentliga sparbehovet är i Korsholm? Är det tre dagar permittering eller två dagars tjänstledighet?
RFV-anmälan
Permitteringarna i Korsholm blir ett fall för Regionförvaltningsverket. Svenska Yle rapporterar att en privatperson har lämnat in ett klagomål till RFV i frågan. Det uppges vara samma problematik i klagomålet som Korsholms svenska lärarförening för fram.
På ett allmänt plan säger Pocke Wikström att det är svårt att förstå att lärarpermitteringar med jämna mellanrum dyker upp som ett alternativ när kommunerna ska spara. Det är en främmande tanke i våra nordiska grannländer.
– Att man överhuvudtaget tillåter permitteringar av undervisningspersonal i ett bildningsland, som Finland säger sig vara, är ofattbart, säger han.
– Vi talar om lagstadgad verksamhet. Eleverna har rätt till läroplansenlig undervisning. Vid en permittering äventyras den rättigheten.
Text och foto: Mattias Fagerholm
