– De anmälningar som kommer till mig handlar främst om att lärare upplever sig osakligt bemötta av kolleger och det gäller småbarnspedagogiken. Där jobbar man i team och kommer man då inte alls överens kan det uppstå situationer som gör att lärare tar kontakt.
– I skolan är arbetet mera självständigt. Kommer en lärare inte så bra överens med någon kollega behöver de inte ha lika mycket med varandra att göra som lärarna inom småbarnspedagogiken, säger Therese Andtfolk, som är arbetarskyddsfullmäktig vid den svenskspråkiga sektorn för fostran och utbildning i Helsingfors.
När det gäller anmälningar om säkerhetsavvikelser och situationer med hot och våld handlar de mest om barn och elever, både inom småbarnspedagogiken och grundskolan, ungefär i lika stor utsträckning.
– Årligen får jag in omkring trehundra anmälningar.
Tyvärr handlar de flesta om slag, sparkar, klösningar och dessutom bett inom småbarnspedagogiken.
Therese berättar att det vid en närmare granskning har visat sig att de flesta anmälningarna kommer från skolor med många integrerade elever och där det finns specialklasser.
– Det här är dock ingen förmildrande omständighet och tyvärr har de här fallen ökat. Detta betyder dock inte att alla barn har blivit våldsammare, utan att integreringen av barn med specialbehov som inte får ett tillräckligt stöd har ökat.
Ofta är det ett fåtal barn som utsätter lärarna för den här sortens bemötande, men de anmäls flera gånger på grund av upprepade incidenter.
Orsaken till att anmälningarna som gäller de verbala osakligheterna inte är många kan vara att lärare är så vana vid sådant att dessa händelser inte anmäls till arbetarskyddet, säger Therese Andtfolk.
Om en elev förorsakar en våldsam situation i klassen gäller det att försöka lugna ner situationen och om inget annat hjälper avbryta lektionen och själv lämna klassrummet tillsammans med de övriga eleverna.
I den så kallade Kommun 10-undersökningen som utreder kommunsektorns personals arbete och förändringar i arbetet och hur de påverkar personalens hälsa och välbefinnande framkom i höstas att omkring hälften av alla lärare i svenskspråkiga grundskolor i Helsingfors upplevt hotfulla situationer under det senaste året. En tredjedel har upplevt psykiskt våld och en femtedel har upplevt direkt fysiskt våld.
I undersökningen deltar Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Åbo, Reso, Uleåborg, Nådendal, Nokia, Valkeakoski och Virdois och svarsandelen brukar vara cirka 70 procent.
Therese Andtfolks uppgift som arbetarskyddsfullmäktig är att vara ett stöd för de anställda och hon utreder vilket stöd personen som utsatts för våld behöver. Om personen behöver uppsöka läkare för undersökning eller vård görs också en anmälan om en arbetsolycka.
– Ibland vill den utsatta läraren prata av sig och då lyssnar jag. Förhoppningsvis kan situationen normaliseras så att personen kan återgå till sitt arbete utan att till exempel plågas av mardrömmar om det som hänt, säger hon.
Text och foto: Tom Ahlfors
