Högre lön eller lägre usk?

Coronaläget gör att de flesta i skolvärlden måste jobba på distans tills vidare Så också kandidaterna i FSL:s ordförandeval, som får ta del av Lärarens frågor per e-post den här gången. Intervjuerna är gjorda i mitten av april.

Jeanette Lindroos

Jeanette Lindroos.

1. Hur ser din arbetsvardag ut just nu?

2. Somliga lärare jobbar dygnet runt, medan andra kanske e-postar sina elever två veckors uppgifter och åker själv till stugan. Hur få en rättvis arbetsbörda?

3. Apropå rättvisa; många upplever systemet med undervisningsskyldighet som orättvist och försöket med årsarbetstid har också kritiserats. På vilket sätt skulle du göra lärarnas arbetstidssystem rättvist?

4. Om valet står mellan högre lön och lägre usk, vad väljer du?

5. Att göra större ingrepp i usken kommer med stor sannolikhet att innebära att vissa lärarkategoriers usk kommer att stiga.  Vad säger du till de lärarna?

1.Jag arbetar både inom distans- och närundervisning samt instruerar mina barn som studerar på distans. Min arbetsvardag börjar kl. 8.30 och slutar oftast vid 18-tiden. Tiden går åt till att ha undervisning på nätet, rätta elevers arbeten, ha kontakt med eleverna via olika sociala medier och Wilma, skriva instruktioner, planera och skriva uppgifter och filma in teoripass. Som tutorlärare har jag nästan dagligen träffar med lärare som vill ha hjälp med det digitala eller diskutera pedagogiska lösningar för distansundervisning. Förtroendemannauppgifterna har också ökat under distansundervisningstiden

2. Att inte kunna sätta gränser för sitt arbete eller göra en minimal insats är två ytterligheter. Arbetsbördan är hög för många lärare just nu, för jag tror alla försöker göra sitt bästa utgående från de förutsättningar de har. Vi kommer aldrig att nå ett rättvist system gällande arbetsbördan eftersom vi människor är så olika.

3. Jag ser två alternativ för vår framtid, årsarbetstid eller mera jämlik usk. En jämlikare usk, som även omfattar annat än undervisning, skulle bättre motsvara det arbete vi utför i dagens skolvärld. Rättvisare arbetsbörda kunde fås med årsarbetstid, men det skulle då sannolikt kräva mer arbete för rektorerna.

4. Personligen anser jag att min usk ligger ganska mitt i systemet och kunde vara utgångspunkt om man skulle förhandla för jämlikare usk. Jag har svårt att se att man går in för att sänka min usk, så svaret på frågan är högre lön.

5. Livet är aldrig rättvist. Att införa en mera jämlik usk, som även innehåller andra arbetsuppgifter, skulle göra oss alla till vinnare i framtiden. Vi kunde ha en rättvisare arbetsfördelning i lärarkollegiet så flera lärare skulle orka bättre med arbetet. Övergången borde ske stegvis så att det inte direkt blir så markanta förändringar för en del ämneslärare.

Oberoende av vilka arbetstidsförändringar vi gör så kommer det att finnas ett visst missnöje på fältet.

Pamela Leka

Pamela Leka.

1. Hur ser din arbetsvardag ut just nu?

2. Somliga lärare jobbar dygnet runt, medan andra kanske e-postar sina elever två veckors uppgifter och åker själv till stugan. Hur få en rättvis arbetsbörda?

3. Apropå rättvisa; många upplever systemet med undervisningsskyldighet som orättvist och försöket med årsarbetstid har också kritiserats. På vilket sätt skulle du göra lärarnas arbetstidssystem rättvist?

4. Om valet står mellan högre lön och lägre usk, vad väljer du?

5. Att göra större ingrepp i usken kommer med stor sannolikhet att innebära att vissa lärarkategoriers usk kommer att stiga.  Vad säger du till de lärarna?

1.Eftersom jag jobbar som speciallärare jobbar jag med både distans- och närundervisning. Vissa dagar har jag några lektioner närundervisning och resten sköter jag på distans.  Om jag inte har närundervisning jobbar jag hemifrån. Det blir många möten varvat med att svara på frågor på appar och på Wilma. Vissa dagar har jag peronliga möten med elever och andra dagar träffar jag mina smågrupper.  Samtidigt som jag har egen undervisning försöker jag hjälpa min förstaklassist här hemma. Det är utmanande och dagarna blir långa. Ofta får jag ta fram datorn på kvällen för att planera följande dags program för det hinner jag inte med under dagen. Ibland har jag också fått ta veckoslutetn till hjälp för att hinna med allt.

2. Det vore bra med tydliga instruktioner redan från början. Skolvardagen ser annorlunda ut men skolgången är på inget vis pausad. Ingen lärare är befriad från sitt ansvar och sin undervisning. Skolorna kan hitta system som passar dem men naturligtvis borde arbetsbördan vara så jämlik som möjligt.

3. Det är dags att göra något åt lärarnas arbetstidssystem och jag tror att vi måste tänka om och tänka nytt. Här är försöket med årsarbetstid en bra början. Försöket ska naturligtvis analyseras och utvärderas noggrant. Det är dock viktigt att dylika försök ges tillräckligt med resurser. Resurser både för lärarnas jobb men också för rektorerna så att man verkligen kan utveckla ett hållbart system.

4. Kan man välja båda? Om jag måste välja skulle jag ta högre lön. Sedan skulle jag gärna omforma usken så att den inte endast innehåller undervisning utan att den också kan fyllas med andra uppgifter.

5. Vi borde istället prata om att harmonisera usken. Då tänker jag att vi börjar med att sänka usken för de lärare som har den högsta eller så att även andra arbetsuppgifter kan ingå i usken. Då måste den kanske döpas om eftersom den inte bara innebär undervisning.

Jens Mattfolk

Jens Mattfolk.

1. Hur ser din arbetsvardag ut just nu?

2. Somliga lärare jobbar dygnet runt, medan andra kanske e-postar sina elever två veckors uppgifter och åker själv till stugan. Hur få en rättvis arbetsbörda?

3. Apropå rättvisa; många upplever systemet med undervisningsskyldighet som orättvist och försöket med årsarbetstid har också kritiserats. På vilket sätt skulle du göra lärarnas arbetstidssystem rättvist?

4. Om valet står mellan högre lön och lägre usk, vad väljer du?

5. Att göra större ingrepp i usken kommer med stor sannolikhet att innebära att vissa lärarkategoriers usk kommer att stiga.  Vad säger du till de lärarna?

1.FSL:s personal har morgonmöte varje dag och vid behov flera möten. Jag har varit nöjd med hur mitt arbete och mina kollegers samarbete har fungerat på distans. Jag och min sambo har två barn i lågstadiet så ibland får jag hjälpa till med skoluppgifterna.

2. Arbetsbördan är ju inte heller annars alltid ”rättvist” fördelad. Då tänker jag exempelvis på hur olika elev-/studerandegrupper kräver olika mängd arbete och hur den psykiska arbetsbelastningen varierar. Därför kanske vi inte inom lärarkåren ska förvänta oss att det är rättvist just nu heller, alla landade i den här situationen med sina egna förutsättningar och med de redskap som utbildningsanordnaren erbjuder.

3. Försöket med årsarbetstid har kritiserats, ja. Men det finns positiva undantag, till exempel där man skjutit till pengar såsom i Helsingfors. Trots att det kritiserats tänker jag att vi säkert får med oss nyttig information från försöket som kan vara värdefull när vi utvärderar hur man kan gå vidare. Annars borde man kanske tänka praktiskt, om den största delen av lärarna trivs med usk-systemet som system och vill ha det kvar, så borde vi satsa allt krut på att jämna ut orättvisorna och få undervisningsskyldigheterna anpassade. Ett flerårigt program där man över till exempel en 3–5 årsperiod utvecklar usken skulle vara intressant.

4. Jag tycker frågan är fel ställd eftersom båda kan genomföras på sikt! Men om det i en enskild förhandling står mellan det ena och det andra skulle jag välja sänkt usk i nuläget. Å andra sidan avslöjar inte frågan hur mycket högre lön eller hur mycket usken sänks!

5. Jag är inte positiv till att höja någon usk. Men om det skulle vara utfallet av en förhandling så måste man som ordförande rakt och ärligt kommunicera detta till de medlemmar det berör. I det här fallet skulle det innebära att säga att några fått en aning sämre villkor för att en stor andel skall få bättre villkor. Facket är en solidarisk rörelse som långt handlar om gemensamma strävansmål och ibland är det inte den egna gruppen som får bättre villkor.

Inger Damlin

Inger Damlin.

1. Hur ser din arbetsvardag ut just nu?

2. Somliga lärare jobbar dygnet runt, medan andra kanske e-postar sina elever två veckors uppgifter och åker själv till stugan. Hur få en rättvis arbetsbörda?

3. Apropå rättvisa; många upplever systemet med undervisningsskyldighet som orättvist och försöket med årsarbetstid har också kritiserats. På vilket sätt skulle du göra lärarnas arbetstidssystem rättvist?

4. Om valet står mellan högre lön och lägre usk, vad väljer du?

5. Att göra större ingrepp i usken kommer med stor sannolikhet att innebära att vissa lärarkategoriers usk kommer att stiga.  Vad säger du till de lärarna?

1.Jag ville göra en seriös satsning på FSL:s ordförandeval och är tjänstledig från mars till den 24 april. Att vara rektor för en stor skola och parallellt kandidera är omöjligt.

2. Rättvisa är för mig ett subjektivt begrepp, inte har alla en rättvis arbetsbörda i närundervisning heller. En klasslärare kan ha kontakt med alla sina elever betydligt oftare än lärare i religion i en 7–9 skola som kanske undervisar 150 elever per vecka. Viktigt här är att skolorna diskuterar och gör upp gemensamma riktlinjer för distansundervisningen och kontakten till eleverna. Samtliga lärare följer riktlinjerna och det är rektorn som ansvarar och övervakar att riktlinjerna följs upp.

3. För mig finns det två vägar. Den ena är att utveckla lärarnas nuvarande arbetstidssystem med undervisningsskyldighet och den andra är att vi får till stånd ett nytt årsarbetstidsförsök som fungerar och är bättre än undervisningsskyldighetsarbetstiden. Oberoende av vilket system vi väljer att utveckla så är det viktigt att vi skulle få in allt arbete i en ersatt arbetstid och att vi skulle få uppenbara gränser för arbetstiden. För tillfället läcker systemet med undervisningsarbetstid där det finns uppgifter som är svåra att definiera vart de hör.

4. Intressant fråga som skulle kräva ett långt resonemang eftersom denna fråga i min värld inte är helt svartvit. Jag väljer dock högre lön.  I dag tänker jag mig att det är lättare genomförbart att använda centrala justeringspotter till att rätta till gemensamt upplevda orättvisor i avtalet framom att ändra i undervisningsskyldigheter. 5. Jag anser att frågan är mera teoretisk än realiserbar inom en nära framtid. Dyker den här frågan upp så kommer den att diskuteras både inom FSL och OAJ, vilket innebär att det kommer att finnas en förankring innan ett beslut tas. Oberoende av vilken min åsikt är så skulle min viktigaste uppgift vara att lyssna på medlemmarna. Det är deras intressen jag bevakar – alla kommer inte att vara nöjda, men alla kommer att vara hörda. Det stora arbetet i att forma åsikter måste en ordförande alltid göra innan beslut tas.