Ansvarslöst att permittera undervisningspersonal

IMG_3762
Permitteringarna är en våt trasa i ansiktet, säger Olli Luukkainen och Inger Damlin.

I ca 200 av Finlands kommuner har man samarbetsförhandlat. I 114 kommuner har man avstått från att ta till permitteringar eller andra sparåtgärder. I 63 kommuner har man fattat beslut om åtgärder som drabbar personalen, och i 19 kommuner permitteras lärarna denna höst.

– Det är inte acceptabelt, säger Olli Luukkainen, ordförande för Undervisningssektorns fackorganisation OAJ. En kommuns ekonomi har aldrig räddats genom att man permitterar sin personal.

Blir det permitteringar i Vasa?

I 15 kommuner pågår samarbetsförhandlingar som bäst. En av dessa kommuner är Vasa. Där torde samarbetsförhandlingarna avslutas den 14.9 och statsstyrelsen i Vasa förväntas ta ställning till eventuella permitteringar på sitt möte den 21.9.

Enligt tidningen Ilkka-Pohjalainen har stadsstyrelsens vice ordförande Marko Heinonen (Saml) ifrågasatt att lärarna skulle ha någon särställning om det blir aktuellt med permitteringar. Alla anställda skall dras över en och samma kam.

– Inte är lärarna i någon särställning, men eleverna är det. De har rätt till undervisning och den går inte att förverkliga utan lärare, säger Kari Nieminen, ordförande för OAJ Pohjanmaa.

– Ingen kommun har någonsin permitterat sin personal på exakt samma sätt. Jag kan ge ett exempel från min hemkommun Nyslott: Där lämnade man lapplisorna utanför permitteringarna. Permitteringarna sker aldrig på jämlik basis, säger Olli Luukkainen. Vi lever i coromatider. Nu ska kunskapsluckorna lappas. Vem gör det om lärarna är permitterade? Stadsstyrelsens vice ordförande?

Vi uppmanar Vasa att tänka smart.  Vi uppmanar regionen att tänka långsiktigt.

– Satsningar på utbildningen är ett framgångskoncept. Sällan skördar du resultaten under den period som du sitter som beslutsfattare, men om vi tänker lite långsiktigare är utbildningen en del av näringslivets ekosystem. Vi uppmanar Vasa att tänka smart.  Vi uppmanar regionen att tänka långsiktigt, säger Inger Damlin, FSL:s förbundsordförande.

Inger Damlin och Linda Felixson representerade FSL på OAJ on the road i Vasa.

Coronan boven i dramat

Det är coronan som har fått kommunerna på knä i ekonomiskt hänseende. Enligt Kommunförbundets beräkningar drabbar pandemin kommunekonomin med 1,7 miljarder euro. Statens stödpaket till kommunerna ligger i dagsläget på ca 1,4 miljarder. Med andra ord finns det enbart på grund av coronan ett hål på 300 miljoner.

Lärarfacket OAJ hoppas att man i den stundande budgetrian skall komma med åtgärder som stärker kommunernas ekonomi. Reda pengar till kommunerna ter sig som osannolikt, gissar Luukkainen, men stalltipset är att man med andra åtgärder försöker stöda den darriga kommunala ekonomin, tex genom skattemässiga åtgärder.

Permittering innebär att coronastöd måste återbetalas

Av Undervisnings- och kulturministeriet har kommunerna kunnat ansöka om så kallat coronastöd för att åtgärda de problem som uppstod till följd av vårens distansundervisning. Från ministeriet har man signalerat att en kommun som permitterar sin undervisningspersonal tvingas betala tillbaka stödet.

På kommunfältet har man ändå framhävt att man inte kan kräva tillbaka pengar. Att kommunerna själva avgör hur statsandelarna används. Olli Luukkainen menar att statsandelarna är en helt annan fråga.

– Det coronastöd som nu har getts är öronmärkta projektpengar, inte statsandelar, säger Luukkainen.

Vasa stad har beviljats ett stöd på över 300.000 euro med tanke på förskolan och den grundläggande utbildningen samt 70.000 euro för småbarnspedagogiken.

– På OAJ stöder vi helhjärtat att man skall kartlägga vilka kunskapsluckor som uppstod. Det skall göras på alla utbildningsstadier. Och sedan skall luckorna repareras. Stödåtgärder behövs och då är undervisningspersonalen i en nyckelställning. I det sammanhanget sitter lärarpermitteringar väldigt illa. Permitteringarna är en våt trasa i ansiktet. Vi kastar ett ont öga på de kommuner som permitterar, säger Luukkainen.

Beviljat coronastöd till de tvåspråkiga kommunerna

KommunFörskola / grundläggande utbSmåbarnspedagogik
Esbo5 085 858,25 €836 538,65 €
Hangö35 000,00 €20 000,00 €
Helsingfors7 000 000,00 €1 400 000,00 €
Ingå58 900,00 €20 000,00 €
Jakobstad158 844,00 €43 700,00 €
St Karins259 010,00 €85 045,00 €
Kaskö19 000,00 €9 500,00 €
Grankulla23 424,00 €20 000,00 €
Kyrkslätt373 320,00 €94 900,00 €
Karleby1 024 250,00 €133 250,00 €
Korsholm73 200,00 €39 900,00 €
Korsnäs11 200,00 €4 300,00 €
Kristinestad68 076,00 €20 000,00 €
Kronoby58 560,00 €20 000,00 €
Lahtis1 327 622,50 €133 475,00 €
Lappträsk19 000,00 €17 100,00 €
Larsmo62 220,00 €20 000,00 €
Lojo602 955,00 €226 250,00 €
Lovisa192 850,00 €27 375,00 €
Malax35 000,00 €10 000,00 €
Nykarleby87 840,00 €20 000,00 €
Närpes127 535,95 €32 850,00 €
Pargas fi28 105,00 €14 400,00 €
Pargas sve64 248,50 €
Pedersöre52 704,00 €20 000,00 €
Borgå900 000,00 €131 400,00 €
Raseborg603 500,00 €109 635,70 €
Sibbo304 000,00 €20 000,00 €
Sjundeå36 600,00 €20 000,00 €
Åbo4 026 000,00 €806 550,00 €
Vasa302 316,00 €70 080,00 €
Vanda4 275 000,00 €1 095 000,00 €
Vörå57 096,00 €20 000,00 €
Källa: Undervisnings och kulturministeriet