De statliga resurser som frigörs till följd av att åldersklasserna minskar får inte leda till en automatisk minskning av de resurser som allokeras för utbildning, slås det fast i rapporten. Formuleringen omfattas inte av alla. Finansministeriets representanter i arbetsgruppen lämnade avvikande åsikt beträffande formuleringarna kring finansieringen av den grundläggande utbildningen.
Anders Adlercreutz, man vill bibehålla nivån på utbildningsfinansieringen. Men samtidigt har en parlamentarisk arbetsgrupp kommit fram till att man måste man spara mellan åtta och elva miljarder euro under följande regeringsperiod. Hur ska ekvationen gå ihop?
– Det är en svår ekvation, det kommer man inte ifrån. Samtidigt upplever jag att det finns en ganska stor samsyn partierna emellan att grundskolan är en helt central grundbult. Om man prioriterar vilken finansiering som ska tryggas så ligger den mycket högt.
– Det är viktigt att förstå att ett minskat elevantal inte nödvändigtvis betyder att kostnaderna minskar. Man kan inte enbart gå enligt finansministeriets Excel-tabeller utan måste också förstå verkligheten.
Hur svårt blir frågan i kommande regeringsförhandlingar?
– Jättesvår. Vi har ökade försvarsutgifter, vi har ett procentuellt sparmål som ska spikas. Samtidigt har den här regeringen anpassat med ca 10 miljarder men grundskolans finansiering har stärkts. Det går att göra i utmanande tider men det kräver politisk vilja.
Finns den politiska viljan?
– Jag kan bara tala för mitt parti och där finns den.
När elevantalet minskar kan det bli det aktuellt med samarbete över kommungränsen men kanske också över språkgränsen. Hur ser du på tvåspråkiga lösningar?
– Vi har enspråkiga skolor och samlokaliserade skolor, vilket inte är samma sak som tvåspråkiga lösningar. Det är klart att administrationen är skild. Det är helt essentiellt att vi värnar om en svenskspråkig skolstig. Samlokalisering kan vara ett sätt att säkerställa att skolan finns närmare dig, det finns klara tillgänglighetsfördelar. Men det kräver god planering och att utrymmena stöder de skilda enheterna och deras autonomi.
Vi ser redan nu exempel där konst- och färdighetsämnen undervisas på två språk, både på finska och svenska. Hur låter det i dina öron?
– Det väcker nog vissa frågor. Det låter som om man tummar på gränserna, säger Anders Adlercreutz.
Text och foto: Mattias Fagerholm