Med tanke på lärartillgången i Svenskfinland är det en oroväckande trend som Michaela Pörn beskriver. För 10-15 år sedan var gruppen som skaffade sig sin ämneslärarbehörighet i Vasa omkring 50-60 studerande. Men den här våren är man alltså nere i endast 23 studerande. Pörn har både som utbildningsansvarig för ämneslärarutbildningen och senare som dekan med oro följt utvecklingen under en längre tid. Hon kan inte dra sig till minnes att man någonsin skulle ha haft färre studerande.
– Det är inte positiva siffror, säger Pörn.
Det är fråga om ämneslärarpraktiken där de som studerat vid ämnesfakulteterna i Åbo tillbringar en vår i Vasa. Studiehelheten består av 30 studiepoäng. Tidigare gick praktiken under namnet auskultering.
– Vi ser en negativ trend i söktrycket till många ämnen vid fakulteterna i Åbo. Det märks nu också hos oss.
Inga språklärare överhuvudtaget
Speciellt oroväckande är situationen när det kommer till blivande språklärare. Just nu finns inga studerande i främmande språk i gruppen.
– De främmande språken har gått ner. Språkgruppen var som helhet under en lång tid den största ämnesgruppen. Men intresset för att läsa språk har minskat.
En annan bidragande orsak till att antalet språklärarstuderande har minskat är att Vasa universitets språkenhet flyttade till Jyväskylä för omkring tio år sedan. Tidigare fick ÅA språklärarstuderande från Vasa universitet också, vilket inte längre är fallet.
Att hitta lärare i matematik, fysik och kemi har varit utmanande i många år. På den punkten har ÅA hörsammat fältets oro och man har försökt jobba med frågan, bland annat genom förenklade studievägar och bättre informationsgång. Problemet är inte ur världen, men man kan skönja en smula bättre siffror. Ett motsvarande arbete behövs inom språken vid ÅA, menar Pörn.
– Nog är det skäl att inse att man behöver göra någonting.
Vad ska man göra?
– Man borde jobba på bred front med läraryrkets attraktionskraft. De ämnen som berörs borde ta tag i det här tillsammans.
– Det handlar i första hand om att få in studerade på ämnesfakulteterna. Det är egentligen inte en fråga om att de inte vill bli lärare, det är själva ämnet som inte lockar.
Unga väljer annorlunda
Att unga lockas av andra saker idag än tidigare märks också inom ÅA:s övriga lärarutbildningar. Inom klasslärarutbildningen drar inte längre de traditionella läroämnena på samma sätt som tidigare.
– Förr var det en självklarhet för en klasslärarstuderande att fördjupa sig i till exempel modersmål eller matematik. Idag söker man andra behörigheter, som specialpedagogik, studiehandledarbehörighet eller hälsokunskap och pedagogiskt ledarskap. De biämnen som klasslärarna väljer idag är allt annat än skolans kärnämnen.
Små ämnen kostsamma
Åbo Akademi avslutade nyligen sina omställningsförhandlingar och omstruktureringar står inför dörren. Bland annat ska fyra fakulteter bli två vilket innebär att fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier (FPV) upphör som självständig fakultet.
Lärarutbildningarna har dock inte varit någon större börda för ÅA:s ekonomi. Tvärtom kan man konstatera att genomströmningen av studerande är god, och avlagda examina ger klirr i kassan. Lika kostnadseffektiva har fakulteter men många små ämnen inte varit, undervisningsgrupper med få studerande är kostsamma.
Vad omstruktureringen kommer att innebära för lärarutbildningen är i skrivande stund oklart. Men om man jagar kostnadseffektivitet kan man till exempel ställa frågan om ämneslärarpraktiken borde arrangeras vartannat år för att få större volymer. I vissa ämnen har man gjort så tidigare och det är det fortsättningsvis så beträffande gymnastiklärarna. Michaela Pörn säger att ur FPV:s perspektiv skulle det vara fullt möjligt, men det leder i sin tur till genomströmning av studerande vid de andra fakulteterna bromsas.
– Lärarutbildningens styrka är vår bredd. Vi utbildar alla lärarkategorier under samma tak. Allt från lärare inom småbarnspedagogik till andra stadiets yrkeslärare. Det är en styrka som vi vill värna om men som blir dyr i längden. Hur ska vi kunna bibehålla det breda finlandssvenska ansvaret? Det är inte så lätt att radera ett ämne där Åbo Akademi har ett ansvar att utbilda ämneslärare, säger Michaela Pörn.
Text och foto: Mattias Fagerholm
