Stora skillnader i kommunernas läromedelssatsningar

Jämfört med år 2023 har läromedelssatsningarna ökat med blygsamma två euro per elev. Förhandsuppgifter om försäljningen detta år visar dock på en nedåtgående trend. Inom lågklasserna har försäljningen minskat med 2,3 procent.

Vi det två största finlandssvenska läromedelsproducenterna, Schildts & Söderströms samt Otava Utbildning, vill man inte dra några långtgående slutsatser utgående från de nyss presenterade uppgifterna.

– Jag ser inte att våra siffror skiljer sig väldigt mycket från de som förlagsföreningen har publicerat. Men man ska vara lite försiktig att göra förhastade tolkningar utgående från ett år. Skolorna har inte möjlighet att förnya allt under ett läsår, säger Susanna Björkell, läromedelschef vid Otava Utbildning.

– Vi upplever inte att det finns en tydlig nedåtgående trend på finlandssvenskt håll. Vi har förberett oss på en nedgång eftersom befolkningsunderlaget minskar. Men än en gång verkar det vara så att den finlandssvenska skolan är så pass lockande att det inte syns på samma sätt, säger Nils Saramo, vd för Schildts & Söderströms.

Stora skillnader på kommunnivå

Förlagsföreningens kartläggning visar att skillnaderna mellan kommunerna är stora. Bland de stora städerna ökade exempelvis Esbo (160 euro/elev) och Vanda (175 euro/elev) sina läromedelsanslag, medan Helsingfors (102 euro/elev) satsade mindre på läromedel jämfört med förgående år.

Bland de tvåspråkiga kommunerna sticker exempelvis Kristinestad (226 euro/elev) och Kaskö (240 euro/elev) och ut i positiv bemärkelse. Visserligen finns det total knappt 100 i Kaskö elever vilket innebär att den totala kostanden för läromedel är rätt liten i stadens budget.

– Läromedelsbudgeten har visserligen behövt minskas något för innevarande år, och en liten minskning kommer sannolikt också att göras för nästa år. Själv anser jag dock att det inte är lönsamt att skära ner på läromedels- och bokbudgeten. Inbesparingen är ganska liten, men konsekvenserna är stora, säger Elina Virta, direktör för fostran och undervisning i Kaskö.

Av de finländska kommunerna satsade omkring 23 procent minst 200 euro/elev i grundskolan. Det finns kommuner som rent av satsar över 300 euro. I siffrorna ingår både tryckta och digitala läromedel.

– Läromedelssituationen är på vissa håll alarmerande. Lärarnas tid går åt till att kopiera material, ofta olagligt, säger Sakari Laiho, direktör vid Finlands Förlagsförening i ett pressmeddelande.

Läs också

”Läromedelssituationen har aldrig varit bättre i Svenskfinland”

I slutet av den här artikeln kan du se hur mycket de tvåspråkiga kommunerna satsar på läromedel.

Förlagsföreningen har utgående från Statskontorets och Utbildningsstyrelsens uppgifter om antalet elever i grundskolan och på basis av kommunernas bokslut gjort sina beräkningar. På kommunnivå kan vissa osäkerhetsmoment förekomma, exempelvis beroende på hur kommunerna har bokfört sina läromedelsanslag. Så är exempelvis fallet i Jakobstad där staden enligt förlagsföreningens statistik skulle satsa endast 67 euro/per elev. Jan Levander, direktör för bildning och välfärd, meddelar till tidningen Läraren att den korrekta siffran för är 167 euro/elev. Också för Malax del är uppgifterna inkorrekta. Förlagsföreningens statistik ger vid handen att kommunen endast skulle satsa obefintliga 3 euro/elev. Enligt Malax egna uppgifter rör det sig dock om 110 euro/elev år 2024.

Enligt förlagsföreningens statistik skulle Grankulla satsa 86 euro per elev på läromedel. Siffran stämmer inte helt överens med skolornas verkliga utgifter. I den svenska grundskolan uppgick utgifterna för böcker och licenser till cirka 168 euro per elev, menar utbildningsdirektör Mikael Flemmich.

– I den finska grundskolan förklaras den låga statistiksiffran sannolikt av att endast en del av uppgifterna har beaktats i Valtiokonttoris material. År 2024 låg de totala kostnaderna på cirka 194 euro per elev. För 2025 väntas kostnaderna stiga ytterligare, bland annat på grund av nya arbetsböcker, specialmaterial och införandet av nya bokserier, vilket beräknas höja kostnaden till cirka 210 euro per elev, meddelar Flemmich per e-post.

Snäva ekonomiska ramar – större återanvändning

Vid Schildts & Söderströms har man noterat att återanvändningen av läromedel har ökat i skolorna.

– Här ser vi en förändring. Också arbetsböcker återanvänds i större utsträckning. Det borde vara en rättighet för eleven att ha ett eget läromedel, säger Nils Saramo.

– Vi har läromedel från två, rent av tre, läroplaner tillbaka i användning i skolorna. Det är olyckligt för nya läromedel finns att tillgå.

Från och med 2026 är våra läromedel för grundskolan egen produktion i alla ämnen. Vi har långa listor på människor som vill göra läromedel. Varför skulle vi inte ta till vara det? – Nils Saramo

Digitalt på andra stadiet

Av förlagsföreningens kartläggning framgår föga överraskande att de digitala läromedlen totalt dominerar på gymnasiet. Nästan 90 procent av läromedlen är digitala. En orsak är den digitala studentexamen men det som slutligen förändrade läromedelslandskapet var den utvidgade läroplikten och det avgiftsfria andra stadiet. Vid Schildts & Söderströms ger man inte alls ut tryckta gymnasieböcker längre.

– Vi gav ut en tryckt upplaga på 300-500 exemplar på 12 titlar år 2021 när läroplikten infördes. De finns fortfarande i lager. Vi tyckte att det var galet att allt blev digitalt över en natt men våra kunder vill ha det så, säger Saramo.

Tryckta läromedel för gymnasiet finns inte på kartan?

– Om vi ska börja ge ut tryckta läromedel för gymnasiet så krävs investeringar och då behöver vi en stabilitet. Vår satsning på att ge de finlandssvenska skolorna digitala möjligheter ligger långt över miljonen i fråga om teknisk utveckling. Sett ur ett företagsperspektiv behöver vi få utdelning för pengarna. Om pendeln på fyra år svänger och man plötsligt vill ha allt i tryckt format så är det för stora kast på kort tid.

Våra svenska läromedel är helt och hållet bearbetade material. Med tanke på det omfattande utvecklingsarbetet som görs med våra finska serier är det nog bara till nytta. – Susanna Björkell

Vid Otava håller man fortfarande båda kanalerna öppna ännu.

– Vi har hållit fast vid att vi ger ut våra läromedel både i tryckt och digital form, också för gymnasiet. Det finns studerande som behöver det tryckta materialet, säger Björkell.

Hur ser du på läromedelssituationen?

Är läromedelssituationen bättre än någonsin? Står de finlandssvenska läromedlen på samma startlinje som de finska? Är de brister som har påtalats nu åtgärdade? Hur ser du på balansen mellan tryckta och digitala läromedel? Vilka tankar väckte tidningen Lärarens artikel? Tyck till i kommentarsfältet i slutet av artikeln.

Hur mycket satsar din kommun på läromedel?

Kommun	Euro/elev 2024	Euro/elev 2023
Esbo	160	147
Hangö	118	128
Helsingfors	102	111
Ingå	152	156
Kaskö	240	291
Grankulla	86*	115
Kimito	164	161
Kyrkslätt	147	139
Karleby	136	137
Korsnäs	180	159
Kristinestad	226	238
Kronoby	136	144
Lappträsk	192	189
Lovisa	134	140
Larsmo	148	145
Malax	**	**
Korsholm	103	152
Närpes	160	172
Pargas	136	137
Pedersöre	128	118
Jakobstad	67***	114
Borgå	152	130
Raseborg	149	148
Sibbo	155	120
Sjundeå	141	137
Åbo	145	145
Nykarleby	184	224
Vasa	123	114
Vanda	175	155
Vörå	140	149