De presenterar några av de pedagogiska knep och metoder som de har i sin verktygsback. Bland annat snurrar hundpedagogerna ett hjul där det finns olika slags uppgifter som eleverna ska lösa, de rullar en tärning i samband med matematikundervisningen eller lägger sig helt enkelt på fönsterbrädet för att lyssna om någon vill läsa en text för dem.
På plats finns också matte Cecilia Åkesson som är speciallärare och hundpedagog samt skolans rektor Jeanette Willby. Vegalyckan är en skola för årskurserna 1-3 samt förskola och har drygt 200 elever. Många elever är i behov av särskilt stöd och i synnerhet då är Marshalls och Oboys insatser värdefulla. Men alla skolans elever får träffa hundarna.
– Vi vill inte att det ska vara så att bara du som är dålig ska vara med hunden. Det ska vara något positivt, säger Jeanette.
Fler och fler användningsområden
Cecilia började som fritidspedagog på skolan för sju år sedan och jobbade då några enstaka timmar med hund, men ju mer hon jobbade desto mer ändrades hennes arbetsbild.
– Vi hittade fler och fler användningsområden. Nu har jag minst en hund med mig varje dag, säger hon.
– Hundarna gör att jag har en helt annan ingång till eleverna. Genom hundarna kan vi fånga in eleverna på olika sätt. Hunden är i elevens ögon mer positiv än jag som lärare.
Cecilia utbildade sig redan år 2014 till pedagoghundförare. Då var man kanske en smula skeptisk inom skolvärlden till att ha fyrbenta kolleger, men numera ligger Lund i framkanten. I tio skolor, från förskola till gymnasienivå, nyttjas pedagoghundar i verksamheten.
”Ett lekfullt lärande ger effekt”
Både Cecilia och Jeanette är övertygade om de positiva effekterna som hundarna för med sig i skolan. Frågan de ställde sig var ändå: Vet vi om detta ger effekt eller är det bara en känsla vi har? De ville ur ett lite mer vetenskapligt perspektiv undersöka hur den hundunderstödda pedagogiken stöder elevernas lärande. I akt och mening att få svar på frågan vilken roll hunden kan ha i didaktiken har de filmat och analyserat lektioner där Marshall och Oboy medverkar.
– Vi ser att det här ger en snabbare ingång till elevernas lärande. Hunden är en lättillgänglig metod för lek och fantasi, vilket skapar ett lustfyllt lärande, säger Jeanette. Ett lekfullt lärande ger effekt.
Cecilia exemplifierar och berättar att hon har spelat in olika röstmeddelanden med arbetsuppgifter för eleverna som sedan hundarna trycker igång.
– Då behöver inte jag som lärare starta lektionen, det har hunden gjort. Min startsträcka på lektionerna är 2-5 min, sen är vi i gång, säger hon.
– Vi har sett hur lång startsträcka andra lärare har. Här går det så snabbt. Det kräver mycket förarbete men vi ser en enorm effekt av det. Barnen köper det, det blir en helt annan gnista i arbetet, säger Jeanette.
Hunden kan också fungera som en kompis till exempel under matematiken. En hund kan inte räkna så bra, eller åtminstone inte uttrycka svaren så tydligt, och därför måste eleven hjälpa hunden.
– Då får eleverna dubbel repetition utan att de tänker på det.
Pedagoghunden kan också hämta grejer till eleven. Till exempel så att mattetal är fästa på mjukisdjur som hunden hämtar.
– Vi har också elever som har redovisat sina arbeten för hunden. Det kändes jobbigt att göra det i klassrummet.
Med hundarna tränas också sociala kompetenser. Till exempel elever som inte klarar av att förlora i spel öva sig på det.
– Att förlora mot en hund är inte så laddat.
De fyrbenta pedagogerna har också varit till nytta i fråga om problematisk skolfrånvaro. Cecilia har kunnat hämta en elev på vägen till skolan, stoppat kopplet i handen och så har hundarna navigerat till skolan.
– Man måste våga vara kreativ, säger hon beträffande hur hundarna ska användas.
Vilka är de största pedagogiska vinsterna?
– Barn med särskilda behov, de som vi behöver stödja lite extra, de behöver ofta pröva fler gånger. De behöver tid och med hunden kan man dra ner på tempot, säger Jeanette.
– Hundarna hjälper våra ADHD-barn att hålla fokus. Hunden pockar på uppmärksamhet, säger Cecilia.
När funkar det inte med hundpedagogik?
– Väldigt få gånger. Men ibland svarar inte eleven på hunden, eller har inget behov av ett samspel med den. Man får inte vara så frälst att man inte kan lämna sitt koncept, säger Cecilia.
Vad gör man om hundarna inte är med på noterna?
– Det händer inte så ofta, för de får ju belöning när de jobbar. Det är som att träna lydnad. De jobbar för att få sin godis.
Allergi och hundrädsla?
Vad gäller praktiska frågor så som eventuella allergier och hygien så använder hundarna endast vissa markerade dörrar. Elever som är allergiska eller hundrädda kan alltså undvika dem helt och hållet. I det utrymme som Cecilia använder städas det även oftare än i andra. Och ja, hon tar också själv till kvasten också om det strängt taget inte hör till arbetsbilden.
– Ingen har klagat, konstaterar Jeanette.
Tvärtom har den hundunderstödda pedagogiken blivit något av ett varumärke för skolan.
– Det är ett enormt högt söktryck till vår skola. Föräldrar som har det lite svårt med sina barn söker sig gärna till oss.
Så du är som rektor beredd att satsa på den här verksamheten framöver?
– Verkligen! Jag ser bara vinster i det här arbetet, säger Jeanette Willby.
Det är inte bara föräldrarna som uppskattar de finska lapphundarna Marhall och Oboy. De ses numera som kolleger av den övriga personalen i skolan.
– Vi har lärare som kommer hit efter en jobbig dag och lägger sig på golvet med hundarna och samlar energi, säger Cecilia Åkesson.
Text och foto: Mattias Fagerholm
