Vi har inte lätta år bakom oss, men inte heller framför oss. Vi vet ännu inte precis vad skuldbromsen, som de flesta riksdagspartier enats om, innebär. Men vi förstår att det kommer att innebära stora ekonomiska förändringar i nästan all offentlig verksamhet. Vi vet också att Finland behöver ett ekonomiskt lyft och vi vet att det kräver kompetens, forskning och innovationer och mycket tillit och mod för att skapa det lyftet. Lyftet kräver också samarbete mellan sektorer, mellan ministerier, mellan utbildning, forskning och arbetsliv på alla nivåer av samhället. Vi har också andra utmaningar som förändrar samhället och våra liv, ny teknologi, befolkningsutvecklingen, den osäkra världspolitiska situationen och frågan om hur vi räddar planeten.
Vi har inte lätta år framför oss, men vi måste minnas att vårt land som har det lyckligaste folket och som toppat Pisa och som fortfarande rankar högt i många internationella studier, har byggts upp efter kriget från ett fattigt bondesamhälle. Vi kan göra det igen och vi har förutsättningarna. Under hösten har jag som ny kanslichef fått träffa hundratals nyckelpersoner och organisationer inom bildningssektorn och det ger framtidstro att se hur mycket tankar och idéer det finns.
President Stubb hade ett liknande budskap i sitt nyårstal. Vårt utbildningssystem håller världsklass, sa han, och han poängterade att tillväxt utgår från kunnande, forskning och utbildning. Dessa kräver ännu större satsningar än tidigare, fastslog han. President Stubb visade också sin tilltro till utbildning genom att välja utbildning och bildning som tema för självständighetsmottagningen 2025. Bland slottsbalens gäster fanns många lärare.
Lärarna är framtidens skapare och en ovärderlig resurs för att bygga en mer hållbar och bättre framtid, även om lärarna och skolan inte ensamma kan lösa alla samhällsproblem. Lärarna är en yrkesgrupp som vi helt enkelt inte klarar oss utan. Därför är det avgörande för hela samhällets funktion att lärarutbildningen och läraryrkets attraktionskraft förblir hög.
Det här jobbet behöver göras på alla nivåer, i skolorna, kommunerna och på nationell nivå. Undervisnings- och kulturministeriet arbetar med dessa frågor och viktiga rapporter med åtgärdsförslag publiceras under våren bland annat grundläggande utbildningens framtidsvision och slutrapporterna från dels gruppen som jobbat med befolkningsutvecklingens inverkan, dels gruppen som jobbat med frågan om hur höja lärresultaten. I mars publicerar också en forskargrupp åtgärdsförslag om hur vi kan stärka ungas framtidstro.
I år är det 750 år sedan landets första skola grundades i Åbo domkyrkas mur år 1276. Vem kunde då tro att Finland en dag ska ha ett utbildningssystem som väcker stort internationellt intresse. Låt det bli en uppmuntrande tanke om att vi kan!
