Julen är en högtid som ofta förknippas med värme, gemenskap och tid tillsammans. Men julen innebär ofta också en känsla av stress, otillräcklighet och en smula tvivel. Förberedelser kantade av städning, bakning och julkonserter. Och plötsligt bli bjuden till grannen på glögg, vilket man inte skulle ha tid för, men som man inte heller vill gå miste om. Jultvivlet knackar på i skenet av det tredje adventsljuset. Köpte jag rätt julklapp och har alla fått lika många paket?
Häromdagen då jag kände mig vilsen i min argumentation och allmänt trött i själen plockade jag fram den igen – värdegrunden i vår läroplan. Det är den bästa litteratur man kan gotta ner sig i, den är både nyttig och värdefull. Den påminner oss både om det stora i att vara lärare och det vackra i vårt uppdrag. Vi ska fostra och undervisa, vandra bredvid elever och studerande. I vår profession lägger vi grunden för elevernas allmänbildning, vi är den yrkeskår som formar framtider. Det här är något vi har all orsak att vara stolta över.
Undervisningen ska anpassas till elevernas ålder och behov, elevernas bästa ska alltid beaktas och utbildningen ske i samarbete med hemmen. Eleverna har rätt till undervisning, elevhandledning och stöd vid behov. Undervisningsgrupperna ska vara sådana att de möjliggör målsättningarna i läroplanen.
Jag lyfter blicken, för precis som känslan mitt i julstöket tryter krafterna då teori inte sammanfaller med praktik. Stressen i lärarvardagen blir övermäktig i de lägen då till exempel undervisningsgrupperna är formade så att det blir omöjligt att uppnå intentionerna i styrdokumenten. Det mänskliga tvivlet på hur man som lärare ska räcka till lägger smolk i bägaren.
Det är lite samma tvivel som gör sig påmint sent på kvällen den 23, när hälften av julklapparna är oinpackade och man inser att man glömt köpa leverpastejen som är ett måste på julbordet. Då julafton randas är man fullkomligt slut. Men det är ingenting man pratar högt om. Och i värsta fall blundar man och kör samma misstag om igen nästa jul.
På min önskelista finns ett stort paket sprängfyllt med snällhet och “tillräckligt bra-tänk” till våra lärare och rektorer. Var stolt över det ni gör, för det ni gör är jättebra och det räcker till.
Fridfull jul!
