Hur skall den finländska grundskolan utvecklas? Den frågan har nu fått ett svar. Under två års tid har en framtidsvision för grundskolan, Grundskolan 2045: För livet, skissats fram. Visionen presenterades i februari och beskrivs mer ingående på nyhetsplats i tidningen Läraren.
Lovorden för den finländska grundskolan som samhällsinstitution är många och man har i visionen tagit vara på guldkornen i dagens skola, exempelvis att alla barn ges en likvärdig chans oberoende av boningsort. Men framtidens grundskola ska också svara på den allt snabbare teknikutvecklingen, den ekologiska krisen och differentieringen i samhället. Skolan ska inte bara rusta de unga för framtida förändringar utan ge dem förmåga att förändra världen.
Det är stora ord. Men i en vision ska man sikta högt och måla med den breda penseln. I en vision ingår heller inga konkreta åtgärdsförslag eller krass realism. I en vision ska man skissa upp en gemensam målbild utan att ta större hänsyn till hur målet ska nås.
Visionen riskerar bli ett papper i skrivbordslådan som man eventuellt dammar av när ett festtal ska hållas.
Inom delegationen som stått för arbetet pustar man nu ut efter att ha enats kring en gemensam vision. Men det är nu som jobbet börjar på riktigt. Nu ska visionen förvekligas. Och då kommer diskussionen ofrånkomligt att handla om resurser, något som man alltså helt och hållet blundar för i visionsrapporten.
Det säger sig självt att för att ens nå en bit på vägen så krävs ekonomiska insatser. Ekvationen kommer att vara utmanade då en parlamentarisk arbetsgrupp har kommit fram till att det under följande regeringsperiod måste sparas mellan åtta och elva miljarder euro.
Finland är det land i Norden som oberoende av hur man räknar satsar minst på utbildning. I och med att årskullarna blir mindre riskerar finansieringen minska ytterligare. Enligt lärarfacket OAJ:s beräkningar krymper kommunernas finansiering pga den sjunkande nativiteten årligen med ca 200 miljoner euro. Det skulle innebära en urholkning med en miljard euro före utgången av nästa regeringsperiod. För tydlighetens skull: Utan att fatta ett enda obekvämt nedskärningsbeslut skär regeringen i utbildningen, det sker automatiskt. För att Finland inte ska drabbas av utbildningsnedskärningar krävs aktiva beslut redan av den sittande regeringen.
Det har upprepade gånger sagts att då årskullarna minskar ska finansieringen hållas kvar i systemet, det är vägen för att stärka det finländska utbildningsväsendet. Nu är det upp till bevis. Annars riskerar den vackra visionen bli ett papper i skrivbordslådan som man eventuellt dammar av bara när ett festtal ska hållas.
