Upprepning är lärandets moder. Uttrycket har sitt ursprung i antikens Rom och är gångbart ännu idag. Låt oss därför upprepa och därmed förhoppningsvis etsa fast några frågeställningar i vårt medvetande.
Nativiteten sjunker och årskullarna minskar. Fram till år 2040 beräknas antalet barn i grundskolan minska med närmare 100 000 elever. Antalet grundskolor har halverats under 2000-talet. Befolkningsutvecklingens konsekvenser för den grundläggande utbildningen analyseras för första gången mer ingående i en färsk rapport. Att konsekvenserna är omfattande säger sig självt.
För beslutsfattare som värnar om en livskraftig finlandssvensk skola gäller det att vara extra mycket på tårna i den här frågan. Visserligen har Svenskfinland några trumfkort: Nativiteten har varit snäppet högre bland svenskspråkiga kvinnor, det finns en överinskrivning till den finlandssvenska skolan och geografiskt ligger Svenskfinland inte i de områden av landet där mätaren slår mest på rött. Men det finns ingen orsak att luta sig tillbaka. Minoritetens akilleshäl är volymen, eller snarare brist på volym. Bara en liten nedgång i elevantalet kan få båten att gunga till. Nu skulle det gälla att hitta hållbara strukturer i kommunerna som garanterar en högkvalitativ undervisning på svenska också i framtiden. Om några år kan man tvingas fatta beslut med kniven på strupen.
Bara en liten nedgång i elevantalet kan få båten att gunga till.
Att 100 000 elever försvinner ur grundskolan får onekligen konsekvenser också för hur många lärare det kommer att behövas i framtiden. Konsekvensbedömningen försvåras av att det är stor variation mellan kommunerna. Vi kommer att få se kommuner där det inte finns någon skola överhuvudtaget, medan det i vissa tillväxtcentra kommer att finnas behov av fler lärare. Hur många lärare borde vi utbilda framöver för att täcka behovet? Det krassa svaret är att ingen vet. Inte för att det skulle vara svårt att räkna, man har bara inte bemödat sig att göra det. Lösningen är ett lärarregister som ger korrekt data över hur det förhåller sig med behörig undervisningspersonal och vilket utbildningsbehovet är. Det har upprepats många gånger.
Det är också skäl att upprepa vad man stakade ut i den utbildningspolitiska redogörelsen år 2021. I den parlamentariskt förankrade visionen som sträcker sig fram till 2040 är budskapet att finansieringen för den grundläggande utbildningen inte ska minska. Det vill man redan nu tumma på. I den aktuella rapporten har finansministeriets representanter lämnat in avvikande åsikt. Man har inte kunnat omfatta formuleringarna om bibehållen finansiering trots minskande elevunderlag.
Eftersom det politiska minnet är extra kort upprepar jag vad som var avsikten: Bibehållen finansiering. Repetitio est mater studiorum.
