Svagt stöd för exportmodellen bland finländarna

Exportmodellen som regeringen driver får inte stöd bland medborgarna. I en undersökning som Aula Research genomförde i oktober uppgav endast 26 procent av svarandena att de understöder regeringens lagförslag om en exportmodell där exportbranschens löneförhöjningar utgör att tak för löneförhöjningarna i alla övriga branscher. Frågan var bekant för respondenterna, endast 13 procent uppger att de inte känner till exportmodellen.

Finländarna anser att exportbranschernas konkurrenskraft bör främjas på andra sätt än genom att försämra lärarnas löneutveckling. 72 procent av svarandena anser att lärarnas löneutveckling inte får försämras genom att hänvisa till exportsektorns konkurrenskraft och den samhällsekonomiska hållbarheten. Endast 18 procent är positivt inställda till en försämring.

– Man löser varken utmaningarna med exportbranschernas konkurrenskraft eller den offentliga ekonomin med en lagstadgad exportmodell. Däremot minskar lagen väsentligt lärararbetets dragningskraft och uppskattning. Det har vi inte råd med i Finland, då hela vår framgång bygger på utbildning och kompetens, säger OAJ:s ordförande Katarina Murto i ett pressmeddelande.

– Folket är helt klart av samma åsikt som OAJ om att det inte är förnuftigt av regeringen att lagstiftningsvägen ingripa i löneförhandlingarna. Om lagen går igenom, går vi tyvärr mot ett löneval, konstaterar Murto.

När det gäller lärarnas löneutveckling har finländarna en tydlig åsikt: det måste vara möjligt att korrigera löneskillnaderna i förhållande till exportsektorn. Nästan 60 procent (58 %) anser att sådana lönejusteringar ska vara genomförbara. Endast drygt tio procent (12 %) stödjer regeringens mål att betydligt försvåra korrigeringen av löneskillnader.

– Det är glädjande att finländarna förstår läraryrkets betydelse och de krav som ställs i arbetet och att man vill att lärarna har en rättvis löneutveckling. Vi kan absolut inte cementera lärarnas löneutveckling på en lägre nivå än exportsektorns, säger Murto.

Murto påminner att utbildningssektorn och den offentliga sektorn saknar de löneglidningar som finns i den privata sektorn och exportsektorn.

Undersökningen visar också att finländarna vill att riksmedlaren förblir opartisk och oberoende; endast 17 procent stödjer en lag som begränsar riksmedlarens medlingsbud. 

Murto betonar också att lagen om exportmodellen begränsar avtalsfriheten.

– I och med lagen minskar arbetsgivarens intresse att förhandla avsevärt. Det är till och med troligt att arbetsgivarna allt oftare tar förhandlingarna till medlaren, i vetskap om att lagen är på arbetsgivarens sida. Utvecklingen av avtal försvåras också när siktet endast är inställt på att fastställa den allmänna linjen, konstaterar Murto.