Låt oss börja i den positiva ändan. När regeringen Orpo tillträdde försäkrade statministern att utbildningen har en särställning och inte ska drabbas av nedskärningar. Visserligen skrevs en del nedskärningar in redan i regeringsprogrammet men i inledningen av regeringsperioden fanns en ambition att satsa på skolan.
Totalt har regeringen satsat omkring 300 miljoner på utbildningen. De största satsningarna har gjorts i grundskolan och uppgår till ca 200 miljoner. Här ingår en av regeringens större utbildningspolitiska satsningar, reformen av stödet för lärande (100 miljoner) men också exempelvis det utökade timantalet inom den grundläggande utbildningen (20 miljoner). I kategorin satsningar finns även utvidgandet av den förberedande undervisningen från ett till två år (17,3 miljoner) samt insatser för stödet för lärande på andra stadiet (20 miljoner).
En alldeles färsk nyhet är att regeringen också satsar 8 miljoner på att stärka S2-undervisningen (svenska eller finska som andra språk).
Av finlandssvenskt intresse är också att en miljon satsas på integrationsutbildning på svenska.
Nu är man halvvägs i regeringsperioden och ju längre tiden lider desto mer verkar löftet om utbildningens särställning falla i glömska. Det framgår tydligt när man tar en titt på nedskärningslistan. Enligt Undervisningssektorns fackorganisation OAJ uppgår regeringens utbildningsnedskärningar i det här skedet till totalt omkring 900 miljoner euro. Summa summarum har utbildningsfinansieringen minskat med ca 600 miljoner euro.
– Man kan inte påstå att utbildningen har lämnats utanför nedskärningarna. Ungefär ett år lyckades man hålla kulissen uppe. Efter det började nedskärningarna komma och nu har ketchupflaskan öppnats, säger Risto-Matti Alanko, som är utbildningspolitiskt specialsakkunnig vid OAJ.
Kommunernas statsandelar: minus 208 miljoner
Regeringen har alltså med den ena handen satsat 200 miljoner på grundskolan men med den andra handen skär man ner på kommunernas finansiering med motsvarande summa. Nästa år minskas kommunernas statsandelar med 75 miljoner och de drabbas också av en så kallad indexbroms vilket innebär att prisförhöjningarna inte kompenseras fullt ut. Samma uppgifter ska utföras med mindre medel. Indexbromsen innebär i praktiken att kommunernas finansiering minskar med över 100 miljoner euro.
– Genom statsandelssystemet delas pengar ut till lagstadgade uppgifter. Om man minskar statsandelarna är det med andra ord de lagstadgande uppgifterna man skär i, säger Risto-Matti Alanko.
Vuxenstudiestödet: minus 175 miljoner
Regeringen har också slopat vuxenstudiestödet vilket ger en inbesparing på 175 miljoner euro. Man kan kanske argumentera för att det snarare är en nedskärning inom socialskyddet framom en direkt utbildningsnedskärning. Det skriver dock Risto-Matti Alanko inte under.
– Det är uttryckligen en utbildningsnedskärning. För det betyder i praktiken att ingen kan studera som vuxen, säger han.
Ett konkret exempel där det slopade vuxenstudiestödet påverkar utbildningssektorn är det förnyade stödet för lärande. Reformen skapar ett utökat behov av personal med specialpedagogisk kompetens, men vägarna att vidareutbilda sig och skaffa sig behörighet som tex speciallärare har kringskurits.
Gymnasieutbildningen: minus 100 miljoner
Att det i Risto-Matti Alankos tabell finns ett minus på 100 miljoner för gymnasiets del tarvar en förklaring. Det bottnar i att regeringen Sipilä skrev in en nedskärningsmekanism i lagen, vilket automatiskt innebär att 100 miljoner euro ryker av gymnasiernas finansiering. Mekanismen var inte helt tagen ur luften när den kom till. Innan den utvidgade läroplikten infördes försökte nämligen gymnasierna locka till sig studerande genom att krydda utbildningen genom att exempelvis erbjuda gratis läromedel eller bilskola vid sidan av skolgången, allt för att få finansiering. Statsmaktens tanke var att dessa extra kryddor inte skulle finnas med i den totala potten som utgjorde basen för nästa års budget. Men nu står gymnasierna på samma startlinje och det finns längre inga argument för mekanismen. Och kommunerna måste lägga in alltmer egna pengar för att upprätthålla gymnasieutbildningen
I regeringen Orpos regeringsprogram finns en skrivning om att gymnasiernas finansiering borde reformeras för att bättre motsvara de faktiska kostnaderna. Men det skulle alltså krävas en 100 miljoner euros insats, och är den troliga förklaringen att frågan ligger på is.
– Nedskärningsmekanismen är inte den här regeringens beslut, men de bibehåller den här lagstiftningen som innebär en nedskärning och därför finns det på nedskärningslistan, säger Risto-Matti Alanko.
Statsbidrag av UKM: minus 150 miljoner
Regeringen har också skurit i de statsbidrag som förmedlas genom Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen.
– OAJ:s mål har varit att bli kvitt rumban med projektpengar. Nu blev man av med det, men pengarna rök i samma veva, säger Alanko.
När det gäller statsbidragen kan man diskutera om det i alla fall är fråga om direkta utbildningsnedskärningar. En stor del av bidragen går till utbildningssektorn, men en del tillfaller också kultursektorn
Gott och blandat
Om man granskar regeringens nedskärningslista kan man ytterligare notera nedskärningarna inom yrkesutbildningen (134 miljoner), högskoleutbildning (110 miljoner), och den fria bildningen (22 miljoner). Också Utbildningsstyrelsens anslag för lärarfortbildning har fått stryka på foten.
– Det är häpnadsväckande. Jag var glad när Risto Murto presenterade sin rapport om hur vi ska få fart på Finland. Han betonade att Finland är ett litet land och det enda vi har att ta oss fram med är ett kunskapskapital. Men så gör man så här. Det är helt det motsatta till vad alla ekonomer framhåller, säger Alanko.
I väntan på vad som komma skall
Ovan har alltså de utbildningsnedskärningar som regeringen Orpo redan har genomfört eller fattat beslut om beskrivits. Nedskärningslistan är dock snudd på föråldrad redan. Förhandlingarna om nästa års statsbudget inleds i början av september och finansminister Riikka Purra (Sannf) har presenterat sitt förslag. Det innehåller omfattande nedskärningar inom utbildningssektorn.
Riikka Purra föreslår exempelvis att ytterligare 20 miljoner euro ska skäras i den fria bildningen, att indexförhöjningarna för universiteten fryses helt och hållet (59 miljoner) och att kommunernas statsandelar skärs ner med 150 miljoner euro. Om finansministerns förslag går igenom rakt av sjunker utbildningsfinansieringen år 2026 med nästan en halv miljard euro, närmare bestämt 472 miljoner. Att Purras lista skulle klubbas av som sådan ter sig dock osannolikt.
– Det var en lättnad att de övriga regeringspartierna genast sade att det här går inte, säger Alanko.
Men i vilket fall som helst står det ändå klart redan nu att det kommer att skäras i utbildningen nästa år. Också om inte ett enda av Purras förslag går igenom så är utbildningsnedskärningen 243 miljoner nästa år. Det är alltså fråga om nedskärningar som regeringen redan tidigare har fattat beslut om.
Spricker miljarden?
Låt oss utgå till ursprungsfrågan. I skrivande stund uppgår regeringens nedskärningar till ca 900 miljoner euro – kommer miljarden att överskridas? Svaret får vi i början av september men mycket talar för det.
Risto-Matti Alanko befarar att exempelvis kommunernas statsandelar och indexjusteringarna kommer att vara i farozonen. Det är nämligen ”lätta” sparobjekt. Minskade statsandelar drabbar ansiktslösa kommuner och i fråga om slopade index kan man argumentera för att inga pengar tas bort.
– Det är att lägga ut politiska dimridåer. Sanningen är att man skär i utbildningen, säger Risto-Matti Alanko.
Regeringens nedskärningar inom utbildningssektorn
| Kommunernas finansiering | 208 miljoner |
| Vuxenstudiestödet | 175 miljoner |
| UKM stöd | 150 miljoner |
| Yrkesutbildningen | 134 miljoner |
| Gymnasieutbildningen | 100 miljoner |
| Universiteten | 63 miljoner |
| Yrkeshögskolorna | 46 miljoner |
| Fria bildningen | 22 miljoner |
Text och foto: Mattias Fagerholm
Illustration: Sebastian Dahlström
Läs också
Oönskad ketchupeffekt
Tillägg 3.9.2025
Enligt Undervisnings- och kulturministeriet UKM är OAJ:s siffror i överkant. Efter en dialog med UKM har OAJ korrigerat sifforna. Det fanns vissa överlappningar i kalkylen. Enligt OAJ:s uppdaterade siffor uppgår utbildningsnedskärningarna till omkring 770 miljoner, inte 900 miljoner.
För närmare uppgifter: OAJ korrigerar sina siffror
