”Läromedelssituationen har aldrig varit bättre i Svenskfinland”

De finlandssvenska läromedlen har med jämna mellanrum varit föremål för diskussion och också för kritik. Till exempel påtalade två av tre gymnasielärare i en FSL-kartläggning (2022) att det råder brist på läromedel i deras undervisningsämne. Nu blåser det nya vindar, åtminstone enligt Nils Saramo på Schildts & Söderströms.

–  Det finns ofantligt mycket läromedel, i vissa ämnen har vi till och med ett överutbud. Till exempel för gymnasiets psykologi finns det tre aktörer som ger ut fullständiga serier. Det är två för många med tanke på hur få som använder det. Alla tre som ger ut läromedlet gör förlust på det, säger han.

Är inte det här en bra sak sett ur ett konsumentperspektiv?

–  Ja, så länge överutbudet finns. Men efter nästa läroplansförnyelse är det inte nödvändigtvis längre så. Jag tror inte att det kommer att det kommer att finnas tre alternativ nästa gång.

Läs också

Stora skillnader i kommunernas läromedelssatsningar

Statsstöd för svensk läromedelsproduktion

Enligt Nils Saramo är en orsak till den goda läromedelssituationen att frågan har fått en hel del uppmärksamhet. Gun Oker-Blom slog i sin rapport om den finlandssvenska skolans särart fast att läromedlen har en central betydelse och att svenskspråkiga elever i vissa fall försätts i en sämre situation jämfört med sina finska kamrater på grund av ett snävt svenskt läromedelsutbud. Tongivande finlandssvenska politiker tog fasta på problematiken och år 2024 fanns statsmedel att söka för svenskspråkig läromedelsproduktion. Statsstödet på 700 000 euro blev en injektionsspruta och är en bidragande orsak till att det kommer att finnas fler alternativ på den finlandssvenska läromedelsmarknaden.

Schildts & Söderströms kammade hem största delen av stödpengarna, drygt en halv miljon euro. Nils Saramo ser stödet snarare som en möjlighet att bredda utbudet, framom att råda bot en brist. Helt konkret kommer exempelvis ett läromedel i musik för lågstadiet ut nästa år.

–  Det som finns på marknaden nu är över 20 år gammalt, säger han.

Också konkurrenten Otava fick statsstöd, också om summorna var blygsamma i jämförelse med Schildts & Söderströms. Det kommer att resultera i en ny läromedelsserie i fysik och kemi för åk 7-9 och engelska för lågklasserna. Den första produktfamiljen har tagits i bruk nu under hösten.

–  När det är fråga om så här omfattande serier är vi väldigt tacksamma för projektstödet.  Det gör det möjligt för oss att erbjuda läromedel med element av till exempel differentiering, säger Susanna Björkell, läromedelschef vid Otava Utbildning.

Enligt Björkell är produktionsstöd för läromedel ett effektivt sätt att satsa på skolan.

–  Det är ett finansieringsmedel som verkligen når fram, både till läraren och till eleven. Insatsen realiseras till 100 procent. I andra finansieringsmodeller finns risken att pengarna landar snett. Det här är ett sätt att genom läromedel sätta in resurserna för att främja pedagogiken och jämlikheten, säger hon.

Nils Saramo förhåller sig däremot en smula ambivalent till statsstödet. Dum skulle jag vara om jag inte skulle tacka för pengar som vi får, säger han, men tillägger att han på ett principiellt plan har vissa dubier.

–  Om de här pengarna hade gått till alla andra aktörer förutom oss så hade det i ett slag förändrat marknadsläget. Det är farligt för pengar av det här slaget är alltid kortsiktiga punktinsatser. När pengarna är borta försvinner aktören. Min största oro var att det skulle kasta om positionerna, säger Saramo.

Kan marknadskrafterna själv fixa problemet?

Ett incitament för statsstödet var att man upplevde att det fanns brister i det finlandssvenska läromedelsutbudet. Nils Saramo säger att han aldrig till fullo har kunnat omfatta den tesen. Visserligen kan det vara en minusaffär att producera läromedel för små ämnen. Men å det stora hela är läromedelsproduktion en vinstbringande affär, också på svenska i Finland.

–  Den finlandssvenska läromedelsproduktionen behöver, med de aktörer som för tillfället finns, inte ett statsstöd. Vi har ett marknadsläge där de kommersiella krafterna klarar det, säger Nils Saramo.

Schildts & Söderströms kan ändå se fram emot ett fortsatt stöd. År 2025 var summan för projektunderstöd för produktion av läromedel på svenska 500 000 euro, dvs något mindre är året innan. När medlen fördelades i somras fick förlaget även denna gång merpaten, 215 000 euro.

Också Otava har beviljats stöd, denna gång 75 000 euro.

Vad har stödet betytt för Otava?

–  Särskilt när det gäller att göra nya läromedel är det en öppning, en möjlighet att verkligen göra en skillnad för den finlandssvenska läromedelsbranschen. Det ger en push framåt, det är ett sett att garantera en bredd, säger Susanna Björkell.

–  Jag hoppas att svenskspråkiga lärare skulle ha en möjlighet att välja mellan två serier Det är jättebra att det finns konkurrens på läromedelsfältet.

Stöd även 2026

I regeringens budgetproposition finns även ett stöd på svensk läromedelsproduktion år 2026. Statssubventionen ser alltså ut att fortsätta.

Undervisningsminister Anders Adlercreutz slår ett slag för den tryckta läroboken. Alla skolelever i Finland bör ha tryckta skolböcker som motvikt till datorer, anser ministern.

– Vi har riktat pengar för ändamålet. Jag hoppas också att förlagen funderar på den tryckta bokens roll. Jag ser den som viktig, säger Adlercreutz till HBL.

Hur ser du på läromedelssituationen?

Är läromedelssituationen bättre än någonsin? Står de finlandssvenska läromedlen på samma startlinje som de finska? Är de brister som har påtalats nu åtgärdade? Hur ser du på balansen mellan tryckta och digitala läromedel? Vilka tankar väckte tidningen Lärarens artikel? Tyck till i kommentarsfältet.

Text och foto: Mattias Fagerholm