Sussi är Susanna Björkell, läromedelschef vid Otava Utbildning, medan Nisse lystrar till namnet Nils Saramo, vd för Schildts & Söderströms. De representerar alltså de två största läromedelsproducenterna i Svenskfinland.
– Hur trevlig Sussi än är så kan vi inte egentligen inte prata. Konkurrenslagstiftningen säger nej, sade Nisse.
Nils Saramo konstaterade att det är direkt förlustbringande att trycka upp en upplaga på ca 200 exemplar. I dagsläget ger exempelvis tre producenter ut fullständiga serier i gymnasiets psykologi.
Stöd av statsmakten och fonderna
Regeringen har de senaste två åren stött den finlandssvenska läromedelsproduktionen med extra medel. År 2024 uppgick summan till 700 000 euro och år 2025 till 500 000 euro. Också nästa år finns 500 000 reserverat för ändamålet, men regeringens budgetproposition ska ännu klubbas i riksdagen. Risken för att budgeten kommer att rivas upp är försvinnande liten, men först i december kan man med säkerhet säga om stödpengarna kommer att finnas även 2026.
– Vi har identifierat smärtpunkterna. Men nästa minister kan ha andra prioriteringar, sade Granskog.
Saramo var en smula kluven beträffande statsstödet. Extra pengar ger en möjlighet att rätta till situationen, men samtidigt kan det leda till ett överutbud och snedvrida marknaden, menade han.
– En långsiktig struktur kan inte bygga på stöd, sade Saramo.
Rapportskribenten Lia Markelin modererade debatten och ville veta om förlagen skulle klara sig utan statsmakten stöd. Samt hur det skulle se ut utan det stöd som de finlandssvenska fonderna bidrar med form av stipendier för läromedelsförfattarna.
– Stipendierna är en ofantligt viktig pusselbit. Stödet har varit kontinuerligt vilket är viktigt, sade Saramo. Stöden har helt klart en effekt på utgivningen.
Vid sidan av det ovan nämnda statsstödet har det också funnits en post i statsbudgeten som går under namnet stöd för läromedel med liten spridning. Summan har de senaste åren legat på 80 000 euro och i praktiken är det Utbildningsstyrelsens läromedelsavdelning som tar sig an snäva nischer som marknaden skyr. I dagsläget jobbar två personer på Ubs med detta, men Pamela Granskog ville inte i det här skedet ta ställning till om en stärkt bemanning kunde vara en lösning på den finlandssvenska läromedelsproblematiken.
Pengar också för Lärum
Verksamheten inom Lärum, som distribuerar och producerar specialpedagogiskt material, har varit hotad. Lärums verksamhet har finansierats med bidrag från Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA). År 2025 drogs dock STEA-bidraget in, men Lärums verksamhet kunde räddas tack vare riksdagens så kallade julklappspengar. Nu ser det ljusare ut. I statsbudgeten finns ett produktionsstöd på 100 000 euro.
Luckor: Mofin och konst- och färdighetsämnena
En annan brist som påtalas i Magmas rapport är att det saknas läromedel för den modersmålsinriktade finskan i gymnasiet. En förklaring till detta är att den modersmålsinriktade finskan inte utgör ett eget ämne i studentexamen, utan mofi-eleverna skriver a-finskan. Enligt Nils Saramo finns ändå en del fördjupande material inom ramen för a-finskan som är avsedd för mofi-eleverna.
Magmas rapport visar också att det långt saknas läromedel i konst- och färdighetsämnena. Det är problematiskt då det redan år 2029 ska vara möjligt att avlägga ett studentexamensprov i bildkonst, gymnastik och musik. Läromedel i dessa ämnen var något som finns högt på Pamela Granskogs önskelista. Vid Schildts & Söderströms finns för tillfället inga konkreta planer visavi konst- och färdighetsämnena. Saramo konstaterade att ämnena till sin karaktär är utmanande och att volymerna är små. Granskog påminde ändå om att det statliga stödet med all sannolikhet finns kvar även 2026. Något för Sussi och Nisse att fundera på?
Text och foto: Mattias Fagerholm
