– Vissa elever får en negativ känsloreaktion i situationer med numerisk information eller då man gör kopplingen att nu måste jag räkna något. De som har en stark matteångest kan till och med få psykosomatiska problem, hjärtat börjar banka, säger Korhonen. Johan Korhonen installerades den sista oktober som professor i pedagogisk psykologi vid Åbo Akademi i Vasa. Han är utbildad speciallärare och jobbade två år vid Vasa övningsskola innan han lockades till den akademiska världen och forskningen. Han disputerade 2016 och de flesta forskningsprojekten han är involverad i kretsar kring matematiklärande, elevers motivation och känslor för matematiken.
Matte – svettigt värre
Matematikångest är huvudtemat i ett projekt finansierat av Finlands Akademi. Inom ramen för projektet har 150 elever i åk 6 jobbat med matteuppgifter med censorer på sig. Genom att se hur mycket eleverna svettas försöker man se om man med biologiska mått kan mäta ångesten. Resultaten från studien är dock inte klara ännu. Men forskningen kring matteångest är rätt omfattande.
Hur vanligt är det med matteångest?
– Man brukar uppskatta att mellan 5 och 30 procent av eleverna har matteångest. Jag skulle säga att det är ganska ovanligt de första tre åren i lågstadiet. Men i högstadieåldern kan det vara upp till 10-15 procent av eleverna som upplever negativa känslor i förhållande till matematiken, säger Johan Korhonen.
Lärarnas roll
En orsak till matteångest är de vuxna kring barnen. Korhonen säger att lärarna och föräldrarna spelar en väldigt stor roll. Alla klasslärare tycker inte om matematik och om läraren själv upplever en viss matteångest så överförs det lätt till eleverna.
– När man har följt upp klasser där en lärare själv har matteångest och jämfört med andra lärare så ser man att i de klasser som läraren själv har problem lär sig eleverna sämre och matteångesten ökar.
Den andra biten är lärare som kanske inte är så pedagogiska. Matematiklärarna, närmast i högre årskurser, har ibland kanske lite svårt att förstå varför matematiken upplevs som så svår.
– Läraren visar irritation då eleverna inte hänger med. Det här är inte så vanligt idag, men om jag tänker på min egen skoltid så blev ju lärarna förbannade om man inte förstod.
Föräldrarnas roll
Forskningen visar också att föräldrarna för över sin egen ångest på sina barn.
– När föräldrar med matteångest hjälper sina barn med läxorna så ökar matteångesten hos barnet. Det blir kontraproduktivt.
Så har vi också föräldrar som är bra på matte och tycker att det är viktigt och därför pushar för mycket, vilket kan ha en negativ effekt.
– Barnet har verktygen som behövs men på grund av ångesten börjar det underprestera.
Hur ska man som lärare förhålla sig till matteångest?
– Det är bra att försöka tydliggöra hur skolmatematiken är kopplad till vår vardag. Att eleverna ser att det är meningsfullt.
– Vi har i vårt samhälle inställningen att man är född med ett mattehuvud. Det är viktigt att som lärare inte förstärka det här. Alla kan lära sig genom att öva. Matematik är ingenting statiskt. Också om du inte är född bra så är loppet inte kört. Övning gör faktiskt att du blir bättre.
Öva, öva, öva
Övning är också det botemedel som Johan erbjuder mot matteångest.
– Våra barn har blivit sämre på basfärdigheterna. Eleverna räknar för lite idag. De borde räkna mera, vi borde ge mera läxor, då skulle basfärdigheterna finnas där. Det är lite som att jogga. Det är trögt i början men snart tycker man rent av att det är lite kul.
– Matematikångest stärker undvikande beteende. Man försöker låta bli att räkna, så du tränar hela tiden mindre. I det långa loppet väljer man bort matten så fort det är möjligt.
Sällan hör man exempelvis om biologiångest. Varför är matematiken så starkt förknippad med ångest?
– Matematik är ett högstatus ämne. Många är medvetna om att om du är bra i matte har du bra förutsättningar med tanke på framtida utbildning och jobb. Matematik kopplas också ofta till intelligens.
– Matematiken är också ganska svartvit, antingen är det rätt eller så är det fel. Det blir ganska hårt för den som är dålig, du får mycket negativ feedback.
Flickor löper en större risk att drabbas av matteångest. En norsk studie i åk 1-3 visade inte på några skillnader men i finska studier i åk 4-8 har man hittat skillnader och de blir tydligare med åren. Man har också kunnat se ett något förbryllande samband mellan självförtroende i läsning och matematik.
– Har du högt självförtroende i läsning och du läser bra så påverkar det ditt självförtroende i matematik negativt. Och vice versa. Är du bra i matte påverkar det negativt ditt självförtroende i läsning.
Johan Korhonen betonar att matteångest finns inom alla prestationsnivåer.
– Inlärningssvårigheter så som dyskalkyli, är ganska lätta att identifiera. Men de elever som har matteångest är inte nödvändigtvis samma elever. Det finns elever som har verktygen och skulle vara en nians eller tians elev men har matteångest och presterar på sjuans nivå. Ingen lärare sätter tid på en sådan elev. Men skulle man satsa på dem skulle de klara sig jättebra, säger han.
Text: Mattias Fagerholm
Bild: Johan Hagström
