– Vårt nuvarande system är på många sätt från en svunnen tid. I dag är arbetslivets årsklocka annorlunda och inte bunden till skörd och sådd, säger Anders Adlercreutz i ett pressmeddelande.
Adlercreutz vill se en flytt av sommarlovet som en lösning både med tanke på familjers semesterplanering och välmående och med tanke på företagens verksamhetsförutsättningar.
– Till exempel servicen i skärgården är kopplad till skolåret då den inhemska turistsäsongen abrupt tar slut när skolorna börjar. Då en stor del av den europeiska turismen sker i augusti är det här en utmaning som har direkta konsekvenser för våra företag – hur ska vi locka turister till Finland då vår egen efterfrågan upphör när skolorna börjar vilket förstås påverkar tillgängligheten av service, säger Adlercreutz.
Förslaget har inget stöd inom lärarkåren. Enligt lärarfacket OAJ:s undersökning från i våras motsätter sig 78 procent av lärarna en flytt av sommarlovet. Drygt 17 000 lärare inom den grundläggande utbildningen och i gymnasiet svarade på enkäten.
74 procent av respondenterna uppgav att en flytt av lovet skulle påverka deras ork i arbetet, 63 procent bedömde att det kan få följder för elevernas lärande och 82 procent trodde att det skulle påverka arbetsron i skolorna. I samtliga tre fall i negativ bemärkelse.
Vid Undervisnings- och kulturministeriet UKM utreder man vilka möjligheter och utmaningar en flytt av sommarlovet skulle innebära.
– Det här är en mer komplicerad fråga än man först kunde tänka sig. Det handlar också om småbarnsfostran, tidtabeller för studentexamen och högskoleantagning och mycket mer. Samtidigt är det viktigt att vårterminen inte blir för lång — ett längre påsklov kunde där vara en naturlig del av lösningen, säger Adlercreutz.
Vid OAJ är man en smula förvånad över undervisningsministerns utspel.
– Vad blir månne resultatet av utredningen blir när undervisningsministern redan har spikat sin åsikt. Senast när UKM utredde frågan kom man till att en flytt skulle få massiva konsekvenser för utbildningssystemet och det fanns inte tillräckligt vägande argument för det, skriver OAJ:s utbildningspolitiska chef Jaakko Salo på Facebook.
Jag tycker att vi kunde gå i skola två veckor in i juni och istället börja höstterminen 1 september.
Vårterminen är oftast full av utfärder och annat ”extra” program och det blir ibland svårt att hinna med allt som läroplanen förespråkar. Dessutom är det trevligare att göra klassutfärder i juni när vädret som oftast är varmare.
Håller med OAJ: s ordförande. Utbildningen är det främsta vi ska tänka på, inte servicen för turister. Att skjuta fram sommarlovet gör nog vårterminen lång, även om man skulle ha längre påsklov. Förstår inte heller logiken i att det skulle vara enklare med semestrar och vardagspussel om sommarlovet skjuts fram. Inte är det lättare att få pusslat en hel vecka höstlov och en vecka påsklov heller tror jag.
Dessutom är juni som finast med ljusa sommarkvällar att njuta av med lek och bad. Nu då hösten och mörkret kommer är det mer lämpligt att ta kväll tidigare och fokusera på skolarbete och hobbyer. Tror också vi ska vara glada att vi kan turista här hemmaomkring före coolcation turisterna kommer. Nog går det för företag att fixa säsongsarbetare till det utifrån om behov finns. Inte kan det stå och falla på att våra ungdomar återvänder till skolor från sommarjobb inom serviceyrken. Företagarna får fundera ut alternativa sätt att locka turister och få arbetskraft helt enkelt.
Flytta fram 5 dagar, högst en vecka för att inte orsaka för stor obalans mellan terminerna. Annars kan en veckas lov både på hösten och vid påsken orsaka för mycket problem för många familjer. Lovveckan i juni är utmärkt för fritidsaktiviteter som idrottsläger. Samma gäller om skolstarten blir en vecka senare i Augusti, men inte mer.
Vårterminen är redan i sin helhet lång för både vuxna och barn i skolan. De sista veckorna i maj finns det redan så många skoltrötta barn. Förlänger vi det ännu med två veckor gynnar det nog ingen i skolvärlden. Dessutom blir höstterminen väldigt kort. Barnets bästa har blivit osidosatt och i centrum står ekonomiska frågor gällande turismen. Självklart är det bra att fundera på landets ekonomi, men ska vi lägga barn och betala för det? Som klasslärare är jag väldigt orolig speciellt för de barn som redan från första början har olika behov eller annars är ömtåliga. Det finns för många barn som mår illa i detta land och inte får den hjälp i tid som de behöver utanför skolan. Ska vi ännu belasta dem med det här? Och den extra belastningen överförs ofrivilligt från barn till oss lärare. Vill vi ha bättre skola för elever och personal eller är sommarlovets placering det vi nu ska fokusera oss på? Anser att vi har andra problem i skolvärlden som kommer åtminstone före i min prioritetslista än när sommarlovet är. Dessutom har vi just börjat med bearbetningen av det nya stödet i skolan som kommer att ta tid för att en del strukturer inte finns till än. Ska vi sedan nästa läsår lägga vår dyrbara tid på att organisera och planera läsårets struktur på nytt? Eller året efter det? Det kallar jag inte för arbetsro för oss lärare.
Var är välmåendets roll i diskussionen? Inte alls. Nu kör man på fiktiva prognoser om vad som tjänar näringslivet bäst, utan att beakta de som faktiskt påverkas negativt, vilket är elever som får längre läsår och längre tid innan de får pusta ut och de lärare som ska motivera och stöda året ut. Ett längre påsklov känns lite som att ge konstgjord andning för att hålla igång hjärnan medan patienten checkat ut för länge sedan. Visst, den är fysiskt där, men mentalt är den redan någon annanstans. För att inte tala om de elever för vilka skolstressen inte försvinner bara för att det är ett lov mitt i terminen. Och sen vi lärare, för vilka ekorrhjulet stannar först då skolan slutar. När ska särskilda prov skrivas? Och hur ska det lyckas då det infaller i värsta fall efter midsommar? Glad midsommar till allihopa, såväl lärare och elever som föräldrar.
Det här känns nu väldigt samlingspartistiskt. Så länge det ser bra ut på papper, får det nöja i praktiken även om det har fatala konsekvenser för samhällets välmående.
Lite clickbait över det hela. Så länge lagen styr att läsårets sista skoldag är sista vardagen vecka 22 så har det ingen som helst betydelse vad någon tycker och tänker. Mig veterligen har ingen process ens startat för att utmana den biten. Om den enbart tas bort så innebär det ju inte per automatik att man går längre in på sommaren. Andra stadiet och högskolor har ju helt andra läsårstider så det kan leda till extremt varierande alternativ i olika kommuner om det inte regleras och jag antar att det kan bli en ack så lång dispyt innan det nås något konsensus kring hur och när ett skolår börjar och slutar. Förutom det så köper jag inte att företagen står och faller på hur grundskolorna börjar och slutar. Det är sist och slutligen en försvinnande liten andel av grundskole-eleverna som har sommarjobb. Lite bittert för lagstiftarna då de inte kommer åt andra stadiet och högskolor så de kunde styra och ställa om deras läsårstider, enbart grundskolan som har ringa betydelse för att fylla sommarjobbspositionerna.
Utmärkt förslag! Arbetslivet har gått i europeisk riktning och för allt fler är det en omöjlighet att ta semester i juni. Detta gäller inte bara näringslivet utan t.ex. tjänstemän som arbetar med EU-frågor. Detta innebär att allt fler barn sitter hemma flera veckor i juni och väntar på att föräldrarnas semester ska börja. Tror därför att välmåendet bäst stöds genom att man försöker hitta balans mellan arbetslivet och skolvärlden. En senareläggning av sommarlovet skulle stöda detta.
Om övriga Europa får det att fungera med senare sommarlov så ska väl Finland och de finländska skolorna klara det samma?
Sen ska man akta sig för att skjuta ned de ekonomiska argumenten med hänvisning till undervisningen. Det finländska skolsystemet behöver varenda euro som finns att tillgå. De eurona skapas genom ekonomisk tillväxt. Borde således vara i skolvärldens intresse att hitta lösningar som stöder tillväxten.
En undervisningsminister borde i första hand se till vad som är bäst för undervisningen samt elevernas och lärarnas välmående. Argument om turism och ekonomisk tillväxt borde vara totalt irrelevant i den här frågan. Ett populistiskt utspel av Adlercreutz.
Tycker att det är en bra tanke. Augusti är det bra väder jämfört med början på juni. Med det samma skulle man få en möjlighet och kamma in lite euron via turismen.
Vädret kan ingen påverka, det kan vara varmt eller kallt både i juni o augusti.
Om man vill ändra på tiderna så måste skolåret förkortas, flytta fram skolstarten en vecka eller så i augusti men behåll lördag v 22 som skolavslutningsdag. Det skulle inte påverka elevernas kunskapsbank nämnvärt i slutändan. Att turistnäringen stöder förslaget är bara för att man vill ha billig arbetskraft; skolelever!
Mycket bra förslag! Har tidigare jobbat i Sverige var sommarlovet började vid midsommar. Kallt är det ju dessutom för det mesta i början av juni.
Varför ska elevernas undervisning och välmående gå före landets och turismens ekonomi? Helt otroligt att ett undervisningsminister kan förespråka sådant som inte är för barnets bästa. Sverige har ju totalt nonre skoldagar så man kan egentligen inte jämföra. Kanske kunde man minska antalet skoldagar i Finland? Lägga in ett långt påsklov och börja senare i augusti Men tror inte att detta är det som dagens barn behöver… Då kommer följande klagomål över hur svårt familjerna har att pussla ihop det långa sommarlovet,jullovet och en veckas påsklov och eventuellt höstlov…
Anders har rätt, det är inte enbart en bekvämlighetsfråga. Vi bör gemensamt jobba för landets ekonomi och då får man ge avkall på sina egna intressen.
Två veckor in i juni skulle vara utmärkt o sedan börja i slutet av augusti, hoppas det blir av👌
Två veckors flytt av sommarlovet har nog ingen som helst effekt på statens ekonomi. Skulle sommarlovet flyttas framåt måste antagligen påsken behöva förlängas med några dagar vilket ställer till det för föräldrar som inte vill ta ut ledigheter då. Därtill hamnar den finska semestern samtidigt som den värsta semesterrushen på kontinenten. Högre priser på resor och annat semesterrelaterat är då att vänta. Det här i sin tur leder till att föräldrar i ännu högre grad söker ledigheter utanför loven för att åka på semester då det är billigare. Med andra ord kommer den diskuterade modellen knappast att leda till önskvärda resultat.