Skolan borde vara en plats för nyfikenhet, trygghet och gemenskap men allt oftare möter lärare och rektorer en annan verklighet. Det blir vanligare att skolan är en arbetsplats där man tvingas vara på sin vakt.
Det kan handla om fysiska påhopp, aggressiva utbrott eller hot som gör vardagen otrygg och i värsta fall skakar om hela kollegiet. Allt oftare handlar det också om något som är svårt att mäta men som är väldigt skadligt, nämligen det verbala våldet. Allt det här påverkar stämningen, utmanar relationerna och föder en tyst oro som följer med in i nästa arbetsdag.
Statistik bekräftar att det här är inget som enbart lärare upplever. OAJ:s arbetsmiljöprogram visar att våld och hot blivit en del av vardagen och Kunta10-undersökningen talar sitt tydliga språk: 82 procent av speciallärarna, 68 procent av lärarna i de lägre årskurserna och 44 procent i de högre årskurserna och gymnasierna har utsatts för våld eller hot under det senaste året.
Samtidigt har man inom OAJ:s juridiska avdelning sett en dramatisk ökning av brottsärenden. Kontakterna har stigit med cirka 60 procent per år under nästan hela 2020-talet och organisationen får årligen omkring 200 förfrågningar om rättshjälp. Lyckligtvis klaras de flesta fall upp i samarbetet mellan skola och hem, men 20–30 fall går årligen vidare till polisen. Det handlar främst om misshandel – slag, sparkar, kastade föremål – ofta i samband med att en lärare försökt upprätthålla ordning eller avbryta ett slagsmål. Endast omkring 20 procent av fallen leder till dom men fenomenet säger något om läget i samhället och hur barn och unga mår allt sämre.
Bakom varje siffra finns människor. Lärare och rektorer som varje dag gör sitt yttersta för att skapa trygghet och förutsättningar för lärande och elever som behöver stöd, struktur och trygga vuxna.
Just därför måste vi våga tala om problemen. Den dag vi blundar för våld har vi accepterat det. Det är att svika både lärare och elever. Varje incident måste tas på allvar och leda till åtgärder, inte bortförklaringar.
Undervisningspersonalen saknar ett nationellt arbetsmiljöprogram som ger skolorna verktyg att förebygga våld och hot och som bättre skulle rusta personalen att hantera svåra situationer. Lagstiftningen måste beakta dagens utmaningar och trygghet får aldrig vara en resursfråga.
I grunden handlar det om rätten till en trygg skolmiljö. Varken barn eller vuxna ska behöva vara rädda för att gå till skolan. Särskilt inom specialundervisningen är behovet akut. De mest utsatta eleverna ska aldrig riskera sin egen eller någon annans säkerhet.
Våldet minskar inte genom tystnad. När vi vågar se problemen och tillsammans sätter ramarna kan vi skapa en skola där elever och lärare mår bra.
