Vårsolen lyser över vattnet då jag parkerar min bil utanför lärarutbildningens utrymmen i Vasa och framför mig ligger ett fint uppdrag. Jag ska få träffa representanter för vår studerandeförening och tillsammans med dem vara en del av deras popup i Academill.
För mig som ordförande är det här ett fint tillfälle att diskutera med studerande och en möjlighet att bredda min syn på hur framtidens lärare tänker kring läraruppdraget och skola över lag. Det ger mig insyn i deras vardag samtidigt som diskussionerna ger mig energi att jobba framåt för en bättre skolvardag.
De lärarstuderande som jag hade förmånen att prata med vittnade om en stor arbetsbörda i studierna. Studerande i dag är måna om att få en bred examen och därmed behörighet i två, tre eller till och med fyra ämnen. Att studerande eftersträvar en bred behörighet är bra och helt klart ett trumfkort på framtidens arbetsmarknad. Samtidigt ser jag att den stress det här skapar för individen kan vara förödande. Vi eftersträvar bredd och skapar ett tryck, men är det så en lärarutbildning som möter framtidens behov ska se ut?
Underbara studerande som utstrålar massor med energi berättar om praktiker och kontakten med elever, den kontakt som är drivkraften i lärarjobbet. En praktik som studerande önskar bredda för att den dels ska ge de redskap som en lärare behöver, dels för att klyftan mellan studierna och yrkesvardagen ska minska. Ensidig praktik med många vuxna närvarande i klassrumssituation motsvarar inte verkligheten ute på fältet.
Vi glider in på en diskussion kring vilka element som studerande ser att borde stärkas i utbildningen. Föräldrakontakten tas upp i flera kurser ur olika perspektiv, något som ses som en bra sak. Däremot ser man att elevsyn, specialpedagogik och diversitet är element som framtidens lärare kunde behöva mera av.
Specialläraren i mig tar upp modersmål, läsning och svårigheter till diskussion eftersom några i sällskapet studerar till speciallärare. De tycker sig ha fått vad de behöver kring just den biten i sina studier. Och de kommuner som satsat på mentorskap lyfts fram som eftertraktade arbetsplatser. Lärarstuderandenas hälsning till fältet är samstämmig: Ta hand om oss då vi kommer, uppmuntra oss och dela generöst med er av tips och material. Vi behöver det kollegiala stödet för att kunna forma framtiden.
