Inkludering och mångfald är inte bara modeord som genomsyrar debatten kring dagens utbildningssystem, utan utgör grundläggande principer som formar vårt framtida samhälle. Då nativiteten har sjunkit kraftigt i landet, står vi inför förändringar och det blir ett måste för Finland att locka nya invånare samt förstå hur de kan integreras i vårt samhälle.
En ökad inflyttning kommer att berika skolkulturen men ställer samtidigt också höga krav på utbildningen. Inkludering är inte enbart en fråga om individens rättigheter, utan också om att bygga ett starkare och mera sammanhållet samhälle. Det är en investering i framtiden som vi inte har råda att missa.
På finlandssvenskt håll ska vi inte stå med armarna i kors och se på medan integrationen på finskt håll expanderar. Vilka konsekvenser får det för skola på svenska i Finland om vi missar den kommande integrationsvågen? Är det ens ett alternativ då antalet elever i våra skolor minskar kraftigt?
Den finlandssvenska skolan, med lång erfarenhet av att undervisa barn med olika språk, borde våga ta mer ansvar för den förberedande undervisningen och undervisningen av barn med annat modersmål. Vi har ett stort kunnande kring undervisning av barn från starkt finskspråkiga hem och det finns många goda exempel på en lyckad integrationsundervisning, titta till exempel på Närpes och Jakobstad. Våra erfarenheter och expertis ska vi dela och utnyttja!
I början av 90-talet hade jag själv förmånen att vara lärare inom den förberedande undervisningen, jag är oerhört tacksam för den tiden. Det var då jag lärde mig att integration varken är en dans på rosor eller någonting som sker automatiskt. Det var då jag förstod att integration kräver systematiskt och fokuserat arbete med värderingar, kultur och språk – men ger hundrafalt tillbaka. Det var då jag också begrep att skolan också har sina begränsningar i frågan om integration och hur viktigt närmiljön och andra stödfunktioner är för att individerna ska hitta sin plats i samhället.
För ett lyckat integrationsarbete krävs det att skolor och lärare inte enbart får rätta verktyg och resurser, det krävs också en nyfikenhet. I ett alltmer mångkulturellt samhälle behöver lärare bättre förstå och kunna hantera olika elevers behov och bakgrund. En skola där elever vågar uttrycka sina känslor är på riktigt en skola för alla. Att bygga starka relationer är grunden för allt arbete i skolan och där är empati och förståelse det allra viktigaste. För det arbetet krävs en hög lärartätheten, fortbildning och tid för reflektion samt ändamålsenliga läromedel så att lärarnas kan ägna sig åt metodutveckling i stället för läromedelsproduktion. Förhoppningsvis ser beslutsfattare det vi ser; en tillräcklig och fungerande integrationsundervisning som sköt av behöriga lärare kan vara helt avgörande för kommunens livskraft.
