Dagens unga kritiseras ofta för att vara rastlösa och sakna uthållighet men kommunerna med deras spariver visar inte något bättre exempel.
Vår regering har gjort viktiga ekonomiska satsningar på grundskolan genom tilläggstimmar och ett förnyat stödsystem. Att kommunerna nu riktar inbesparingar mot utbildningssektorn går stick i stäv med ambitionerna för en högre kvalitet och jämlikhet i vårt utbildningssystem. Tilläggstimmarna som var tänkta att utöka den befintliga timresursen, blir i stället startskottet till att sänka timresursen. Statsmedlen för det förnyade stödet ”försvinner” in kommunens kassa med orden ”vi satsar redan så mycket på specialundervisningen”. Snacka om ett tomt slag i luften!
Att i ekonomiskt svåra tider förvänta sig en talkoinsats av de anställda är inte hållbart. Permitteringar av undervisningspersonal är och har alltid varit en mycket kortsiktig lösning med högst tvivelaktiga ekonomiska vinster. Att vara lärare och undervisa flera grupper samtidigt är utmanande på många sätt och med tanke på tryggheten är det oansvarigt att skicka hem lärarna från skolan.
Coronatidens negativa konsekvenser syns fortfarande i skolan och i undersökningar. Varje dag pågår ett professionellt lärararbete för att stärka bland annat läsandet, skrivandet och de matematiska förmågorna. Att permittera lärare under den här avgörande perioden av samhällsuppbyggnad, skulle få långsiktiga konsekvenser inte bara för individen utan för hela landet.
Skolan är nyckeln till det svenska i Finland, tummar vi på kvalitén är det prioriteringar som påverkar svenskans ställning i Finland.
Går man in för drastiska inbesparingsprogram nu ska man också vara medveten om vilka signaler det ger till framtida arbetstagare och hur det skadar kommunens attraktionskraft. En kommun som däremot väljer en annan väg och med sina beslut visar att skolan och lärarna värdesätts, kommer att dra nytta av den investeringen i framtiden.
Vi lärare och rektorer är trötta på att höra hur viktigt jobb vi gör, vi vill se det i konkreta handlingar och i ett förtroende för vad vi kan åstadkomma med de rätta förutsättningarna. Behovskalkyler måste baseras på den verklighet vi lever i, inte på egna erfarenheter från ett samhälle eller en skoltid för tiotals år sedan. Nu behöver vi beslutsfattare som är kreativa och fattar förnuftiga och ansvarsfulla beslut. Beslut som ska sikta framåt.
Vi som representerar den bransch som formar landets framtid tycker det är helt avgörande att vi stärker våra barns och ungas tro på att framtiden är ljus. Det här är vårt ansvar och våra beslutsfattares viktigaste uppgift.
Bildning bygger broar till en ljusare framtid som landet så väl behöver.
