Regeringen, med arbetsminister Arto Satonen (Saml) i spetsen, för den omstridda exportmodellen till riksdagen. Enligt statsrådets lagförslag kommer riksmedlarens rörelseutrymme att begränsas i arbetsmarknadskonflikter. I lagtexten slås det fast att riksmedlaren inte får skapa störningar på arbetsmarknaden eller äventyra landets ekonomiska intressen. Vad en störning på arbetsmarknaden kan innebära definieras inte men det kan exempelvis vara ett medlingsbud som leder till löneinflation.
I klartext innebär lagförslaget att riksmedlaren, eller en medlingsnämnd, inte kan ge ett medlingsbud som överstiger den allmänna lönelinjen. Tidigare har kutymen varit att riksmedlaren söker lösningar inom ramen för den allmänna linjen, men nu skrivs de snävare ramarna in i lagen.
”Besvikna och upprörda”
Lärarfacken FSL och OAJ har kategoriskt motsatt sig en exportdriven lönemodell. Att binda lärarnas löneutveckling till exportbranschens löneförhöjningar och i praktiken sätta ett tak för hela den offentliga sektorns löner är oacceptabelt, menar lärarfacken.
–Att sätta den allmänna linjen som en övre gräns för den offentliga sektorns löneförhöjningar är ett allvarligt ingrepp som försämrar attraktionskraften för läraryrket, sägerInger Damlin, ordförande för FSL.
– Vi är besvikna och upprörda över att regeringen ger förslaget till riksdagen. Lagen kommer att orsaka tolkningskonflikter och sannolikt fler störningar i arbetsfreden. Riksmedlarens befogenheter begränsas och medlarens opartiskhet urholkas, säger OAJ:s ordförande Katarina Murto.
Arbetsminister Arto Satonen betonade när han presenterade statsrådets lagförslag inför medierna att regeringen inte begränsar avtalsfriheten och avtalsparterna ska, precis som tidigare, i första hand försöka hitta en lösning sinsemellan. Lagstiftningen binder inte avtalsparterna till den allmänna linjen, så åtminstone i teorin är det möjligt att förhandla sig till högre löneförhöjningar. Men i praktiken är förutsättningarna så gott som obefintliga, åtminstone för den kommunala sektorn som helhet.
Att det är synnerligen svårt att inom den offentliga sektorn få löneförhöjningar som överstiger den allmänna linjen är den senaste kommunala avtalslösningen ett bevis på. År 2022 nådde man ett avtal som gav större löneförhöjningar än inom exportindustrin, men för att uppnå det krävdes en strejk. Avtalet, som bottnade i medlingsnämndens förslag, har uppenbarligen blivit en nagel i ögat för arbetsgivarsidan och lagstiftningsvägen vill man nu täppa till möjligheten att det ska upprepas.
När, och på vilka grunder, kan den offentliga sektorn överskrida den allmänna linjen? Den frågan ställde tidningen Läraren på statsrådets presskonferens.
– I lagförslaget tar man inte ställning till när, eller om, den offentliga sektorn kan avvika från den allmänna linjen. Man utgår från att störningar på arbetsmarknaden inte får uppstå och medlingsbudet ska vara i linje med det. Vad parterna sinsemellan kommer överens om går man inte in på i lagen, utan man slår fast spelregler för riksmedlaren, säger regeringsråd Nico Steiner vid Arbets- och näringsministeriet.
– I ett litet exportberoende land som Finland är det exportindustrin som definierar den offentliga sektorns verksamhetsförutsättningar och i slutändan vilka resurser som finns, säger Arto Satonen.
Bort med tassarna från arbetsmarknaden
Det är inte endast lärarfacken som har kritiserat regeringens lagförslag. Även justitiekanslern, jämställdhetsombudsmannen och rådet för bedömning av lagstiftningen har ifrågasatt de ekonomiska effekterna av reformen och kritiserat hur riksmedlarens förhandlingsutrymme inskränks.
Anmärkningsvärt är också att regeringen genom sitt lagförslag rubbar en lång tradition på den finländska arbetsmarknaden då man i och med exportmodellen gör lönefrågan politisk. Det kommer sannolikt att färga debatten under vårens kommunalval.
– Lönenivån måste förbli en förhandlingsfråga, inte något som dikteras av politikerna. Det finns upprepade exempel på hur misslyckat det är när politiker blandar sig i lönenivåerna och vi vill inte att man gör samma misstag än en gång, säger Inger Damlin.
I lagförslaget framgår också att om en förlikningsnämnd tillsätts ska riksmedlaren fungera som dess ordförande. Lagen ska träda i kraft 1.12.2024.
Text och foto: Mattias Fagerholm
Illustration: Sebastian Dahlström
