– Det känns bra. Vi var inte ute i ogjort väder, säger Lotta Bäck som är aktiv i Kyrkslätts lärarförening.
Stormen inom bildningssektorn i Kyrkslätt bedarrar inre. Hösten 2023 valdes Astrid Kauber till utbildningsdirektör i Kyrkslätt. Frågan hade föregåtts av en organisationsreform som drevs igenom av bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen och där den svenska skolförvaltningen införlivades med den finska. Den nyvalda utbildningsdirektören skulle i den nya organisationen också ansvara för det svenska skolväsendet.
Frågan väckte ett finlandssvenskt ramaskri då Kauber med sin estniska bakgrund helt och hållet saknade kunskaper i svenska. Fyra föräldraföreningar och Kyrkslätts lärarförening förde frågan till Helsingfors förvaltningsdomstol. Man hävdade att valet stred mot språkkunskapslagen.
Senare retirerade Kyrkslätt i fråga om organisationsmodellen. Den svenska skolförvaltningen återgick till att vara en egen enhet och Ulrika Willför-Nyman anställdes som svensk utbildningschef. Hon underställdes bildningsdirektören, och inte utbildningsdirektör så som det ursprungligen var tänkt. Ordningen var återställd kunde kan kanske säga, också om den svenska småbarnspedagogiken stannade kvar inom den finska förvaltningen.
Domstolsavgörandet – bristfällig process
I den färska domen från förvaltningsdomstolen tar man inte ställning till om den korrigerande manövern som beskrivs ovan är tillräcklig. I domslutet ser man ser till de premisser som rådde när Kauber valdes och slår fast att kommunstyrelsen hade försetts med bristfälliga uppgifter om de sökandes meriter. Också när det gäller de språkliga aspekterna får Kyrkslätt sig en känga.
Domstolen konstaterar bland annat att det för uppgiften som utbildningsdirektör förutsätts examen i undervisningsförvaltning, starkt kunnande om utbildnings- och undervisningsekonomi och bra kännedom om lagstiftningen inom utbildningsområdet. Men också kunskaper i båda inhemska språken. ”Myndigheten ska förvissa sig om att sökandena har sådana kunskaper både i finska och svenska som arbetsuppgifterna kräver och som hade nämnts i annonsen” står det i domen.
Grundlagen förutsätter att sökandenas meriter jämförs. Vid jämförelsen ska man utöver behörighetskraven även beakta de på förhand fastställda urvalsgrunderna samt de konkreta arbetsuppgifterna. Detta innehåller också att myndigheten ska förvissa sig om att sökandena har sådana kunskaper både i finska och svenska som arbetsuppgifterna kräver och som hade nämnts i annonsen.
Helsingfors förvaltningsdomstol
– Det är inte personen som har blivit vald som vi är emot, utan förfaringssättet. Vad ställer man för krav på en person som väljs till en sådan post. Lagen måste följas och vi har tolkat lagen så att om du ska vara direktör för den svenska sidan så måste du också kunna svenska. Och i det här fallet krävde man inte kunskaper i svenska, säger Lotta Bäck.
– Vi vill ha en direktör som förstår hur svenska vi är. Det är ingen självklarhet, det märker vi nu då vi just har kommit in i ett tvåspråkigt skolhus. Vi har en annan kultur i vår svenska skola.
Har förståelsen inte funnits?
– Nej inte gällande allt. Det märks mest genom att många utbildningar och meddelanden får vi endast på finska då det gäller hela kommunens lärare. I vårt nya skolhus är en del skyltningar enbart på finska och till exempel då vi hade vår första brandövning kom en del info bara på finska. Säkerhetsplanen finns än så länge endast på finska. När jag började jobba i kommunen var det inte frågan om att vi lärare skulle ha fått information på finska.
Lotta Bäck konstaterar att det just nu är väldigt viktigt att den finska och svenska sidan behandlas exakt lika i kommunen, allt ska gå att jämföra. Det är millimeterrättvisa som gäller. Men då glömmer man att en minoritet alltid kostar, och måste få kosta, lite mer.
– Alla olikheter ska suddas ut. Klart att det ska vara jämlikt men måste det vara exakt samma sak för att vara lika bra, säger hon.
Till exempel specialundervisningen, som Lotta jobbar med, har lite olika förutsättningar beroende på språkgrupp. På finska sidan är elevunderlaget större och man kan bilda specialklasser på ett annat sätt än på den svenska sidan.
Lediganslås tjänsten?
Vad som nu kommer att ske med utbildningsdirektörsposten är i skrivande stund oklart. Kyrkslätt ger inget besked om huruvida tjänsten kommer att lediganslås på nytt.
– Vi utreder vilka alternativ kommunen har att agera utifrån förvaltningsdomstolens beslut. I detta skede kommenterar vi inte saken desto mer, meddelar förvaltningsdirektör Jaana Suihkonen.
Häpnadsväckande är att Kyrkslätt gång efter annan stupar på målsnöret i valet av ledande tjänstemän till bildningen. Valet av bildningsdirektör Eeva-Kaisa Ikonen förrättas tre gånger och likheterna med fallet Kauber är påfallande. Kandidaternas meritförteckningar har inte presenterats på ett korrekt sätt och det har funnits brister i kunskaperna i svenska.
– Jag är kanske lite naiv och godtrogen men jag vill ju tro att det är okunskap som ligger bakom det här. Att det inte finns en agenda, säger Lotta Bäck.
Text och foto: Mattias Fagerholm
